Vi är inte sådana som i slutet får varann / skyll dig själv för folk vill gärna lära känna dig / skyll på själen

Fem dagar och två timmar senare.

Delar några reflektioner från de senaste dagarna.
Nina Ramsby på Strand i tisdags var helt enkelt så bra. Glad över smart gitarrist som ägde livet, strand, scenen. Vi tog röda linjen till ljusmanifestation vid Litauens ambassad. Märkligast var nog mannen som kliver ur en bil, tar sina två kabinväskor. Tvekar. Går runt bilen. Han kliver runt och jag ser honom i ögonen, ser hans medlidande blandat med klappen på axeln, ja den minen och det lätt världsfrånvända när han knappar in 4-0-1-0 och går in, uppför trappan och stannar där. Litauens ambassad.
Somnar lätt euforisk på soffan, mumlandes och inte mindre världsfrånvänd jag.

Arkitekturmuseet har en innergård med indiejazz och allt är solsken och vackert, klippor för kaffe och kanelbullar och samma basist som körde med Ramsby.
Och jag tänker bara på alla så djävla vackra kulturella uttryck som dessa människor delar med sig av helt gratis. Och tänker bara att jag spyr ännu lite mer på spy bar och deras 160 kr i inträde, eller deras gästlistor eller whatever.

Sådant kan man sitta och tänka på en natt på landsbygden. Starkt påverkad av Då kan man lika gärna kittla varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0