är det mos eller magi?

Det här tyska livet jag lever (sen 1,5 vecka tillbaka??) är jag ganska nöjd med samtidigt som jag skulle vilja göra något annat och ibland bara vill säga åt barnen att hålla tyst. Lasse, Sophia, båda ute i världen samtidigt som jag. Tyskland känns nära samtidigt som långt bort. Nära sverige när jag kan prata skype över Internet som att det var gratis (det är gratis). Högt över mina förväntningar. Vad kan man annat begära än att det är med delade känslor jag säger att jag trivs här. Det pågår så klart parallella saker överallt annars och de här små valen man hela tiden kan göra spelar större roll här känns det som. Eller så märker jag konsekvenserna mer. Eller så är det bara jag som kan styra mitt liv här. Ingen här eller där eller hemma som kan säga och påverka för allt är så långt borta.

Det är höst på vår planet.