Dagens förebild: Nina Björk
Nedanstående är fräckt klippt från Lunds Universitets hemsida. (Vi längtar till Skåne ibland, vi som tänker på att söka våra rötter ibland.)
Vad hände sen?
Nina Björk
Vad jobbar du med?
Jag arbetar halvtid på Dagens Nyheters kulturredaktion, där jag är skribent och kritiker. Mina arbetsuppgifter är helt enkelt att skriva artiklar om i princip vad jag vill som faller inom kulturens bevakningsområde. Jag skriver främst recensioner av skön- och facklitteratur, men även debatt- och idéartiklar. Jag bor i Lund och arbetar härifrån. Jag arbetar även halvtid som doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, där jag har en tidsbegränsad doktorandtjänst. Mina arbetsuppgifter är, hittills, helt enkelt att ta poäng och skriva avhandling. Jag pendlar till Göteborg från Lund någon gång var 14:e dag.
Varför valde du Lunds universitet?
Jag valde Lunds universitet för att min dåvarande pojkvän läste här (och han valde i sin tur Lund före Göteborg, som annars är det universitet som ligger närmast Falkenberg där vi båda bodde under gymnasietiden, eftersom han ville gå juristlinjen och den fanns i fullständig form bara här i Lund) och för att de flesta av mina vänner från gymnasietiden valde att läsa här.
Vad har du läst?
Jag började vid Lunds universitet 1987 och har läst enstaka kurser idé- och lärdomshistoria, sociologi, litteraturvetenskap, drama-teater-film, genuskunskap. Jag tog min fil.kand i litteraturvetenskap 1994 (tror jag), och började på forskarutbildningen samma år. Sedan gjorde jag uppehåll från forskningen eftersom jag blev ombedd av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en bok, "Under det rosa täcket", som kom 1996. När jag återvände till forskningen år 2003 var det till Göteborgs universitet och inte Lunds - helt enkelt för att jag fick tjänst där (i Lund var jag bara antagen, men hade ingen finansiering). Jag har även läst Journalistlinjen vid Göteborgs universitet, under åren 1988-1990. Alltså som ett "uppehåll" från studierna vid Lunds universitet. Jag trodde att jag ville bli journalist, men upptäckte sedan att jag tyckte mer om universitet och återgick därför till litteraturvetenskapen i Lund, med syfte att så småningom börja doktorera.
Hur såg ditt studentliv ut?
Jag bodde på och var aktiv i Lunds enda vänsterradikala studentnation, Smålands. Jag var med i kulturutskottet och i olika feministiska grupperingar. Besökte regelbundet Smålands pub och diverse andra arrangemang. Det var utmärkt att kunna kombinera politik, alkohol, vänskap och kärlek.
Vad är det – förutom studierna – som lett dig till det arbete du har idag?
Arbetet som doktorand i Göteborg är det väl till stor del studierna som lett fram till. Arbetet på Dagens Nyheter fick jag efter att jag skrivit min första bok och blivit "kändis" (i begränsade kretsar). Det finns inte någon direkt linje mellan mina studier och mina arbeten, men å andra sidan hade jag aldrig haft något av dem om jag inte hade studerat. För då hade jag ju inte vetat lika mycket, och inte tränat mig lika mycket i att tänka och argumentera.
Nina Björk skrev nyligen i DN Kultur om feminism förvisso förenligt med kapitalism, på så vis att kvinnor alltid kan ha och ska ha rätt till samma lön och klarriär och positionering men är detta vad feminsim bör vara, är detta feminismens mål?
Nedanstående citat belyser:
"Om systemet vi talar om är vårt övergripande ekonomiska system, det vill säga det kapitalistiska, tror jag att vi måste erkänna: detta system är fullt kompatibelt med en feminism som söker göra kön och sexualitet till ointressanta storheter i fråga om maktpositioner i samhället. Kapitalism kräver inte just kvinnors underordning. Kapitalism kräver någons underordning. Den kräver privat ägande, lönearbete, tillväxt, konkurrens, att fler och fler områden av livet görs till områden möjliga att idka handel inom, områden där människor, tid, saker och tjänster görs till köp- och säljbara varor.
Men det finns ingenting som säger att vi inte kan ha lika många kapitalister av båda könen, lika många egendomslösa; lika många mätta västerlänningar av båda könen, lika många hungriga i andra delar av världen. Detta ekonomiska system är därför inte feminismens logiska, i betydelsen nödvändiga, fiende.
Sedan är det en annan sak att feminismen historiskt ofta fungerat systemkritiskt, antikapitalistiskt och antiimperialistiskt. Men vill vi att den ska göra det igen, vilket jag tror att Rydell vill, är det ett litet ord som saknas i hennes artikel: ordet bör. I stället för att säga att feminism inte kan vara ett högerprojekt, måste vi – vissa av oss – säga att den inte bör vara det."
Vad hände sen?
Nina Björk
Vad jobbar du med?
Jag arbetar halvtid på Dagens Nyheters kulturredaktion, där jag är skribent och kritiker. Mina arbetsuppgifter är helt enkelt att skriva artiklar om i princip vad jag vill som faller inom kulturens bevakningsområde. Jag skriver främst recensioner av skön- och facklitteratur, men även debatt- och idéartiklar. Jag bor i Lund och arbetar härifrån. Jag arbetar även halvtid som doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, där jag har en tidsbegränsad doktorandtjänst. Mina arbetsuppgifter är, hittills, helt enkelt att ta poäng och skriva avhandling. Jag pendlar till Göteborg från Lund någon gång var 14:e dag.
Varför valde du Lunds universitet?
Jag valde Lunds universitet för att min dåvarande pojkvän läste här (och han valde i sin tur Lund före Göteborg, som annars är det universitet som ligger närmast Falkenberg där vi båda bodde under gymnasietiden, eftersom han ville gå juristlinjen och den fanns i fullständig form bara här i Lund) och för att de flesta av mina vänner från gymnasietiden valde att läsa här.
Vad har du läst?
Jag började vid Lunds universitet 1987 och har läst enstaka kurser idé- och lärdomshistoria, sociologi, litteraturvetenskap, drama-teater-film, genuskunskap. Jag tog min fil.kand i litteraturvetenskap 1994 (tror jag), och började på forskarutbildningen samma år. Sedan gjorde jag uppehåll från forskningen eftersom jag blev ombedd av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en bok, "Under det rosa täcket", som kom 1996. När jag återvände till forskningen år 2003 var det till Göteborgs universitet och inte Lunds - helt enkelt för att jag fick tjänst där (i Lund var jag bara antagen, men hade ingen finansiering). Jag har även läst Journalistlinjen vid Göteborgs universitet, under åren 1988-1990. Alltså som ett "uppehåll" från studierna vid Lunds universitet. Jag trodde att jag ville bli journalist, men upptäckte sedan att jag tyckte mer om universitet och återgick därför till litteraturvetenskapen i Lund, med syfte att så småningom börja doktorera.
Hur såg ditt studentliv ut?
Jag bodde på och var aktiv i Lunds enda vänsterradikala studentnation, Smålands. Jag var med i kulturutskottet och i olika feministiska grupperingar. Besökte regelbundet Smålands pub och diverse andra arrangemang. Det var utmärkt att kunna kombinera politik, alkohol, vänskap och kärlek.
Vad är det – förutom studierna – som lett dig till det arbete du har idag?
Arbetet som doktorand i Göteborg är det väl till stor del studierna som lett fram till. Arbetet på Dagens Nyheter fick jag efter att jag skrivit min första bok och blivit "kändis" (i begränsade kretsar). Det finns inte någon direkt linje mellan mina studier och mina arbeten, men å andra sidan hade jag aldrig haft något av dem om jag inte hade studerat. För då hade jag ju inte vetat lika mycket, och inte tränat mig lika mycket i att tänka och argumentera.
Nina Björk skrev nyligen i DN Kultur om feminism förvisso förenligt med kapitalism, på så vis att kvinnor alltid kan ha och ska ha rätt till samma lön och klarriär och positionering men är detta vad feminsim bör vara, är detta feminismens mål?
Nedanstående citat belyser:
"Om systemet vi talar om är vårt övergripande ekonomiska system, det vill säga det kapitalistiska, tror jag att vi måste erkänna: detta system är fullt kompatibelt med en feminism som söker göra kön och sexualitet till ointressanta storheter i fråga om maktpositioner i samhället. Kapitalism kräver inte just kvinnors underordning. Kapitalism kräver någons underordning. Den kräver privat ägande, lönearbete, tillväxt, konkurrens, att fler och fler områden av livet görs till områden möjliga att idka handel inom, områden där människor, tid, saker och tjänster görs till köp- och säljbara varor.
Men det finns ingenting som säger att vi inte kan ha lika många kapitalister av båda könen, lika många egendomslösa; lika många mätta västerlänningar av båda könen, lika många hungriga i andra delar av världen. Detta ekonomiska system är därför inte feminismens logiska, i betydelsen nödvändiga, fiende.
Sedan är det en annan sak att feminismen historiskt ofta fungerat systemkritiskt, antikapitalistiskt och antiimperialistiskt. Men vill vi att den ska göra det igen, vilket jag tror att Rydell vill, är det ett litet ord som saknas i hennes artikel: ordet bör. I stället för att säga att feminism inte kan vara ett högerprojekt, måste vi – vissa av oss – säga att den inte bör vara det."
Nina Björk i DN Kultur
Kommentarer
Trackback
