är det mos eller magi?

Världens finaste sommarregn öser ner utanför fönstret och jag korrläser statistik och funderar på den fulländade rapporten. eh.
Nej. Postade äntligen brev till CSN x 2 och en skiva som jag brände ut för så länge sedan. En julklapp daterad femte januari 2008. Skickade den nu. Bättre sent än aldrig. Och det var en sjukt bra skiva. Absolut 2007 hette den. Med Magnetic fields, taken by treas, regina spektor, TTA, Björk och annat dansant. Användes som soundtrack till packning av elva kartonger böcker. Användes som inspiration för att i lördags kväll skriva reportage om EU-parlamentariker. För att göra livet lite vackrare. Uppsala gjorde sig på så vis. Med milkshakepaus, pannkaksfrukost, Bryggan och Taket och balansgång på tacknockar med utsikt över stan.

Och CSN bara måste ge mig rätt papper och så för att jag ska kunna få himla visum så att jag kan dra. Igår sa Ivar att han inte fått sitt visum ännu, fastän han varit där för en månad sedan. Det beror på att alla haft semester och inget annat bestämmer jag. Annars är man ju rätt körd och jag sitter där med mina learningagreement och vaccin mot tyfoid, turberkulos och hebatit A, B.


Tack och hej. Nu ska jag jobba aka planera en reportageresa till Uppsala.

Puss&kram

Sitter högst upp i Uppsala konsert och kongress och blickar ut över Uppsala. Att komma hit igår var verkligen så konstigt. Min cykel stod kvar där jag lämnade den för två månader sen. Samma sunkiga lakan i sängen, samma blommor som blivit vattnade alldeles för lite men ändå var jättegröna. Ni vet, som att livet stannat. Som att det drog i mig och ville att vi bara skulle fortsätta. Men nej, hela mitt jag skriker nej. Vi ska någonannanstans nu.
Och nu sitter man här högst upp i det är schabraket och skriver texter frenetiskt, det är Kongressnytts redaktion, med fem datorer och en fet kopiator som står på dygnet runt. SSU har kongress i Uppsala, man beslutar om sjukt mycket progressiv politik, och vi skriver.

Igår såg jag solnedgången från sjunde våningen, röd som ett stoppljus gick den ner över Svartbäcken.
På något plan gör det ont i hela magen. Livet som stannade.
Värre än när jag såg Antichrist.

Men att få packa ner Uppsala i banankartonger kan bli bra.
Solnedgången var ju snygg.


Puss&hej, nu ska jag fortsätta skriva krönikor och debattartiklar. Sen fota Timbaktu som uppträder ikväll.

Ska gå hem från jobbet. Har delgett bloggen två kanske tunga inlägg om Verklighetens folk och om Ickefrågan i valet 2010. Käkar godis. Vill gå förbi Whyreds Outlet här på Drottninggatan. Blir nog apoteket istället.
Drottninggatan sedd från backen upp mot observatorielunden är kanske Sveriges roligaste utsikt. Noll människor där uppe, en miljon turister och glidare runt Hötorget / Plattan / Åhlens.

Äter middag istället. Det är åt andra hållet.
Puss&kram

Har köpt en ny hudkräm och ett serum för huden.
Har klippt mig.
Och inte kunnat låta bli att reagera.

Valde att göra båda två i närområdet till mitt arbete.
Valde således något mindre primitivt, valda några som verkligen bryr sig om hår och hud och ansikte, och att följa någon slags skönhetsnorm.
Valde tydligen också att utsätta mitt ansikte för den mest extrema objektifiering som hittills varit. Kunde inte sluta skratta när två personer samtidigt drog i min hud, pratade om rynkor och röda partier och att man måste krääääma in sig. Kunde inte sluta skratta. Samtidigt var det hela dödsallvar, tillsammans med personer som var utbildade för att se på ansikten - vad som behövs va.
Hade ingen aning om vad som behövdes. Kändes fruktansvärt dum.

"Du vill väl inte se ut som 60 när du är trettio?"
Så ung. Måste kräääma in mig.

Håret var värre.
Vill helst bara skratta när man förutsätts använda hårfön etc etc. Fick dessutom en härligt rockig frisyr som man kunde krama upp så att den blev lite härligt levande. Och som man kan tupera för volym, för det är vad man vill ha
Bullshit?
Skulle ha kapat allt alternativt försökt ha diskussionen kanmanfåensnyggfrisyr
utanattbehövaprataomalltdethärsomhandlaromattmanskagörasigsnyggföratt
manmåsteochattdetvoreniceomenskroppinteobjektifieradesavfrisören??

Hur som helst - hudkräm och att klippa bort döda hårstrån, kluvna toppar, egenkarvade luggar är bra grejer för att få in i sin hjärna att man förbereder sig. För att åka, lämna landet, över gränsen.

Pallar inte mer.
Puss&kram

Andraspåret på LWs Elegi får namnge det här comeback-inlägget. Se dig om, här finns lösa trådar sedan 2005. En glassig sommar med festivaler, langos och sena nätter. Inget jobb och arbetsförmedling. Dra över gränsen. Där startade det hela. Bloggens tidigaste inlägg är i en vilsenhet kring vad man gör när man tagit studenten, är 19 bast och vill lägga världen under sina fötter. Jag drog till Tyskland och vandrare i berg mestadels. Nu är det sommar igen, det är fyra år senare. Skall söka uppbringa någonslags fotosession denna höst. På gott och ont är Uppsala slut, en paus för den här gången. Tack och hej. En sommar i Stockholm. En höst i Istanbul. Sen får den som lever se, så vad gör det om hundra år.

Jag vill vara mitt där det händer och samtidigt på rygg i min soffa.

Ikväll - Jag och min röda fjäderboa med vänner på UPS mitterminsfest och sen ut någonstanns i natten eller hem eller vad som helst! kan komma att förevigas.

Just nu - vinägerchips i soffan, allting är bekvämt tillbakalutat och egentligen sysslar jag bara med mina dagdrömmar. Vivaldi, alla böckerna, tusen sms, ingen romantik i mitt liv och hur ska allting sluta?

Fundering; Facebook är konstigt. Jag loggar in, får upp denna helt efter mig anpassade startsida. jag ser allas halloweenbilder, deras statusar, kommentarerna på statusen, går in på wall-to-wall mellan några och allting är så sjukt mycket stalker. Helt plötsligt finns den här facebook-chatten i verkligheten när en person från länge sedan skriver hej maja. Sedan avslutade han med "Jag har länge velat prata med dig och nu vet jag ju lite mer om ditt liv." Tack vare facebook vet han det. Och jag vet att han hänger i fjällen, ska plugga läkare och dessutom bestiga kilimanjaro. Den där killen är all-in på livet. Och vad är jag? Sitter fortfarande i min soffa och trivs oerhört + har visst slutat få komplex av att prata med all-in personer.

Och som jag mycket väl vet så måste jag ta tag i mitt liv och skriva klart min hemtenta och allt det där.

Puss&Hej

En dag ute på Björnö med mormor. Vi solade med picknick. Jag kan göra henne berätta om hur hon på 30-talet läste in realen som privatist och sedan lämnade Åland för studier i Stockholm om och om igen. Stark berättelse om stora val. Där på skeppsbron mötte hon sin framtid.

Nu var hemtjänsten uppehåll och jag är ledig i sex dagar, en halv evighet. Kan vara värt. Och tro inget annat är välanvänd tid och solskensstunder väntar. Jag skulle kunna lova att bloggen kan följa med till stockholm/gotland. Det kanske gör den gott. Så kan vi finna inre mening och kanske nya idéer. Med mobila tjänster når jag var som helst. Det är förövrigt juli och jag läste precis ut "det går an", frågan är dess aktuallitet, men vad håller relationsfunktion funkar den. Vem vill jag vara med dig?

Ibland saknas sådana där tak mig, alla har varit på fest, solen går upp och man är bara odödlig. Uppsala är fint, sommarlov har sin charm. Igår hade jag finaste dagen i ludvika. Bästa samtalen med olika personer. Att sätta ord på känsla är kanske det svåra och därför sitter jag här nu, ett bombat huvud, en längtan efter något mer, kreativitetslust. Letar efter känslan.

Ps. Googla Esters SH i Eskilstuna, ligger vid vattnet.

Bloggen har gett upp och snart jag med. Försöker tänka kreativitet och framåt, men hamnar bland för långa luggar, solsken och boktravar. Fascineras av människor som får tusen eller en saker gjorda, stirrar själv på gråa moln. Felprioritering? Snart lämnar jag landet och åker mot storstan. Såldes almedalen och kanske finnandet av kreativitet. Vad skulle jag annars göra? Hur kan visioner dö? Ändock är sommarnatt vackrast, bitterhet mer äkta finnes och slutligen är rofylldhet ett självändåmål. Puss,hej.

"Some fresh air would do you good"

Fick jag höra i köket. Genuint. Det kändes som en otroligt trevlig sak att säga. Just nu spyr jag på det mesta. Jobbiga saker, huvud som snurrar. Maj är alltid omtumlande. Avsked, uppbrott, avslut.

Jag sätter på musik nu. Stänger av hjärnan och börjar bygga upp min PM. Ja. Just nu.
Sen går jag på högtidskonvent med nationstidningarna och avslutar på bryggan.
Fortsätter att bygga på min hypotes.
Upp med blicken, det går lättare då. Sådana saker.
Sen kan man nog komma hem på natten, då kan man nog vara produktiv.
Eller så blir det sena timmar i soffan, tända ljus, och diskussioner om vad man ska tro på?

Be brave, child.