är det mos eller magi?

Jag har glömt boirt bloggen, ignorerat dess minne och förnekat existens.
Datorn också förresten. Den är så kass. Numera märker jag att jag stavar fel på ord, jag slinter på tagenterna och min datorvana är sämre, dålig. Nu när det är jullov kanske jag kan använda nån annan dator.

En månad, bloggen.
Insåg att för ungefär en månad sedan skrev jag den där senaste hemtentan på alldeles för kort tid och sen var jag sjukt nervös och sen åkte jag till Libanon. Men sen då? En månad. En månad fram till jullov. Det är både tomt och inte tomt. Föreläsningar, bibliotekstimmar, det är bara tomma ord. Sovmorgon, nej inte. Vi åkte till Ungern och Slovakien och åkte tåg. Väldigt trevligt.
Igår var magic numbers julkonsert i Stockholm och där var jag. Jag skrev ett brev på tåget hem som jag aldrig kommer våga skicka. Jag skriver så djävla många brev som jag aldrig vågar skicka.

fantastiska måndag.

Jag tog sovmorgon, läste tre artiklar på carolina, hade föreläsningar och världens godaste middag och två avsnitt greyes. Och jag somnade då. Inte nu. Nu sitter jag mest och har den här ångesten över att jag ska stiga upp kl 06 och jobba. känns fruktansvärt. Men visst, det blir den där pausen i hetsen och livet och istället får jag cykla runt i luthagen på isfläckar och med för lite kläder. Borde peppa. Borde sova.

Men tänker på annat.
Uppdaterar ett stilla sinne.

Och en helt vanlig hemmaförmiddag med massor med the, bara för att jag hittade en enda liten påse med yogitea i en låda i min bokhylla och jag bestämmer mig genast för att köpa fler och mer och ja, ja, jag vill ha.

Känner mig friskare och låter allt gå i slow motion.

Tanke: Tänk om man bara skulle krackelera och sluta ha roligt och någon säger - "Välkommen till verkligheten." Men livet är ju mysigt, jag kan omöjligt förstå hur det skulle sluta vara det? Men, ja, tänkt om det skulle krackelera, och bara blir grått. Tänk om. Så skulle det gå om jag inte lämnar in min hemtentamen imorgon.

Imorgon är det 4/11. Då ska vi rösta för change&hope.

Kom igen då.


Ikväll ser jag "Man of the year  - What if a comedian ran for president, what if he won?"
Men först - hemtenta!

Dagen har varit fab - bara biblioteket och föreläsningar men middag på glasnost. Kan det blir bättre? Ja, kanske.

Det är söndag och jag har plockat ner en kartong från absolut översta hyllan och suttit och tittat på alla brända skivor jag äger. Ändå något speciellt är det för där är allt jag fått, specielt tjuvkopierat och så och ja det är fint. Nu ska jag lyssna på isola, moneybrother och anttilla och känna mig bra + skriva hemtenta, Nästa steg, som jag är tveksam till om jag kommer att ta, är att lyssna på suspekta blandskivor.

Och svårt är det att koncentrera sig när hela tangentbordet är fullt av glitter och hela gårdagskvällen full med fejkdivor.
Och än svårare för jag sitter så skönt bakåtlutad mot bästa kuddarna och dricker kaffe och sms:ar Paris.
Hellre det än döden.

Men än en gång - om man kunde dö av koncentrationssvårigheter vore jag död men rockdöden är jag alldeles för lam för.

Är svaret struktur, kom igen, ge mig lite överförmynderi och överstatlighet.

Och just det. Det snöar i Uppsala, genom fönstret ser jag snö på domkyrkan och minusgrader gör att man håller huvudet kallt.


Puss / Ha en underbar söndag! 

En skrivbordsdag är kanske den bästa dagen hemma för då ligger det en liten hund på min fötter och kanske en katt på datorskärmen.

Jag läste ut "Hör hur ditt hjärta bultar i mig" av Bodil Malmsten i morse och sen gick jag ner och läste DN präm till pärm och åt sjukt mycket frukost med en liten hund som hade sin haka på mitt ben. Klappade de för tjocka, tydligen, katterna. Sen ställde jag tillbaka klockan en timme och sjukt bra start på dagen måste jag säga.

Mail, promenader och telefonsamtal och min familj, den bästa. Snart ska jag åka tillbaka till Uppsala men först potatisgratäng och äppelkaka.

Puss.

pa. Sen, om en månad, åker jag till Beirut!

Det är så mycket som händer i alla liv.
Och jag kan vara en sån sopa.
Men då klappar jag mig på axeln och säger, det är okej. Gör helst inte om det bara.
Helst inte en sopa i dina ögon, men absolut inte i mina.

Annars lever jag glada dagar med för hög telefonräkning, pluggdagar och just nu en helg hemma hos mina föräldrar. Vi skriver högskoleprov och äter falafel. Snart iaf.

Jag ligger under mitt duntäcke och lyssnar på skivor och försöker förstå världen/mig själv/alla andra. Tar en paus då och då. Ansträngande ju.

Och allting bara rullar på. Vet ej hur jag ska hantera det. Men med ylle som material, sammetssneakers, hörlurar och fotöljer att plugga i funkar det.
Och just det. Det är lördagskväll. Inga fester, inget glam. Och så sjukt bra! Jag har köpt en ny bok av Bodil Malmsten istället.

Puss&hej, trevlig helg.

ps. I love hösten.

back on track, det är natt igen, någon slags onsdagsnatt. dagen har bestått av pannkaksfrukost, föreläsning om multiculturalism - good or evil med Pro Adam Kuper, lyxlunch, stadsbibblanplugg, frisören, födelsedagsmiddag, konsert och dubbelavsnitt greys. En helt perfekt dag om du frågar mig men nu kanske det är för mycket natt och för lite sömn just nu, men vad gör det om hundra år och denna natt är ändå nice,

Imorgon är en annan dag.

Puss&hej // God Natt

Livet är skört och visst kan allt vackert saknas. Sönderslaget i en liten hög och det gör ont att se det.

Och egentligen handlar det bara om att kunna andas.

Och det blir en så bra vecka.

Inget rus,
men vänner, höst, studier och kreativt arbete.
Sy, läsa, skriva.

Träden utanför mitt fönster har tappat sina blad, jag har påbörjat kulturantropologi B2: religionsantropologi, andra andningen, aldrig ge upp, allt är så otroligt vackert.

Puss alla fina/glada/underbara.

Man kunde ju tycka att här skulle stå något mer vettigt, något om samtiden kanske. Poesi, romantik, något att fylla ut din mening med, och kanske min.

Politik handlar om att vilja och att ge människor makt, inte ta den ifrån dem. Bra politik är investeringar som får kosta men som betalar igen sig. Politik är inte tjat tjat tjat. Delaktighet och något annat, mer flyktigt, en känsla, du kan, du kan, du kan, vi kan tillsammans.

Istället tänker jag på olika låtar jag skulle vilja lyssna på, jag tänker på semester jag borde planera. Jag vill, och ingen kan ta det ifrån mig. Och på jobbet går det också bra.


Det är över nu.
Och jag kommer ihåg alla dagar med dig.
Dem är över nu.

Jag hör att något annat kallar på mig.
Och vida vidder, vintervida slätter.
Och du, du, du.
Nej.

Ingenting annat än nuet.

FRA
SJ
LSU

Förkortningar som är aktuella i mitt liv just nu.
Spännande att konkretisera. Mer sånt?

Ideologi
Romantik
Förväntan

Relativt relevanta ord för samtiden, just idag, just nu.

Puss&hej

Nu ska jag sluta stirra mig blind på kalender/datorskärm/gula blad/ taket och gå och tvätta istället. Att vara sin egen hemmafru, att tvätta typ 20 000 handdukar och mössor och tänka; Det är höst nu.


Vad kommer hända, liksom?
Inga stift i pennorna.
Tjatiga låtar i stereon.
Jag ska börja jobba inom Luthagens hemvård.

Och jag tänker; något nytt, något nytt ska hända.
Hösten bjuder in.
Kalendern är full.


Nu ska jag istället gå vilse i min hjärna, vi ska skriva vassaste krönikan om kidsen/livet/framtiden/postmodernismen.

ps. igår sprang jag lidingöloppet klass K30 och det var så sjukt vackert och när jag kom in på upploppet ville jag bara gråta av glädje. Det känns som att jag finns igen när jag kan springa 30 kilometer.

Dessutom träffade jag Thomas och Frida och efter mitt och Malins snack kvällen innan om högstadietiden kändes det så fint. Hela mitt orienteringsliv med alla de fina personerna och tävlingar varje helg och sjukt mycket träning var så värt det. Dessutiom var alla brighta och ingen strulade runt, drack alkohol eller hade sönder saker. På mitt högstadium var det bara savannbyxor, dåligt rödvin, smink, rökning sen femman, tafsande killar, grupptryck, extremt mycket skit snackades och aggresiva personer fanns som var elaka och hade sönder saker. Inte konstigt att jag inte passande in. Usch, jag var bara så arg på allt och alla.  Typiskt tonår och typiskt skönt att ha överlevt. Numera förstår jag att alla är lite snällare och lite bättre och själv behöver jag inte vara så arg. Men också därför var det så kul att träffa Thomas och Frida och se att de fanns kvar.

ds.

det är söndag och jag bara sitter i min soffa och dricker kaffe och lyssnar på annika norlin, på repeat. (skriver hemtenta, skriver hemtenta, skriver hemtenta.)


Och alla är glada, det är vackraste vädret ute och hösten kommer ändå bli fin fastän det är brustna hjärtans höst.
Jag längtar ut i världen - Paris, Wien, Århus, Istanbul och Beirut.

You can do it - enjoy.

Nu lyssnar jag bara på Hello Saferide och skriver inget på min hemtenta. (Jag har 1000 av 2400 ord.)

Det finns en låt som heter 2008. Då sjunger Annika att det kommer hända något 2008, det här året lixom. Vem behöver horoskop då? Jag lyssnar och jag tror på henne. Känns sjukt bra.

Vem behöver horoskop när man kan lyssna på låtar och låta känslan äga en.

Jag sitter på biblioteket tillägnat Karin Boye. Inte nu längre. Gick hem i skymning, över kyrkogården, genom löv.
Och det går fruktansvärt tungt och lätt och det hela är ganska konstigt faktiskt.

Jag borde plugga järnet och det gör jag men samtidigt smyger sig en del annat på. Minst sagt.
Och jag önskar bara mest av allt att jag fick äta sushi med en trevlig person, med någon, för just ikväll har jag ingen lust att vara ensam och fan.

Därför äter jag istället min andra halva lasange och går och dricker öl. Istället för att sitta med mina femton sidor anteckning och socialantropologins ställning i Tyskland under 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Imorgon skriver jag om hur Herder, Vorchow och andra gav sina namns legitimitet åt naziideologin och hur de gjorde allt för att inte offra sina titlar, och om hur alla kände varandra och om de få som stod emot eller om hur man exekuterade marxistiska antropologer och satan och hans vänner. 1938 instiftades en lag som förbjöd icke-arier att antas till studier. Klausuler hit och dit. Hur smög sig allt på, i vilket sammanhang dök Hitler upp och vilken fruktansvärd idéhistoria jag har att göra med.Och sen analysera och tycka till. Vad var inspirationen?

Imorgon är en annan dag. Idag tar jag det lugnt.




ps. jag lyssnar nu på Lisa Ekdahl + Pärlor av glas och man skulle ge dom till svin.

Ett dygn senare.
Fortfarande the Legends.

Moln av sjuklig lättnad och tacksamma ord som ping-pongar i mitt huvud.

Jag gjorde något fint idag, ändå. Mot mig, mot dig, mot hela alltet.

Och jag vill bara lyssna på the Legends och When the day is over.

Och på något sätt känner jag mig tömd och den här natten behövs för att samla ihop alla tusen bitar som faller och som faller ihop.Alltså inte sitta här i min soffa, inte somna i soffan igen.
Ge och ta.

Den senaste veckan vart jag i fjällen, total stillhet, hela min familj var där, solen sken och vi besteg berg som högre än 1700 meter.

Veckan innan gick jag på bio fyra gånger och villade bort mig i natten med skumpa som sällskap, där, bland gatstenarna.

Veckan innan? Tror jag gick på föreläsningar och städade mitt rum efter min sommargäst. Köpte 30 galgar och hängde upp klänningar. Samma sak varje dag. Föreläsningar/Städa/Packa upp/hänga i korridoren/Sova/Osv.

Vad händer den här veckan? Åh, snälla. (Hoppas det blir datorhäng och exellent plugg + lysande analys av 20 böcker.)

Jag köpte två eko-tshirts igår.
Jag har betalat alla räkningar som går att betala idag.
Jag har fyllt i alla blanketter och beställt ännu fler.
Ska posta brev och lämna tillbaks böcker.
Har packat upp och vädrat alla grejer från Fjällen.
Men inte pluggat.


Kan man börja gråta av koncentrationsbrist skulle jag göra det.
Men visst är det vackert väder och hösten är underbar.