HÖST
hej bloggen.
det blev vår blev sommar och igår blev det höst. Det var när jag gick mellan husen bakom folkets hus och kände hur luften nöp mig i kinderna och gjorde dem en smula rödrosiga. Luften gick så lätt att andas igen. Det kändes så skönt mot huden när jag cyklade till jobbet 06.53 och händerna blev lite lite stelfrusna.
Det blev vår i Adana.
Jag reste hem och var med när sommaren kom till i Sverige. Det var i Borås, Skövde, Norberg, Stockholm, Linköping, Uppsala och på Gotland som sommaren kom till mig. En märklig sommar. Full med så oerhört mycket tillfredställelse. Och saknad. Längtan.
Det är svårt att komma hem precis när sommaren kommer. För då far alla andra. Desto lättare att sakna dem. Vilja bjuda hem dem till sitt hus. Sin icke-existerande kökssoffa.
Nu är det augusti. Hösten kommer. Snart blir det kanske frost och man kan koka rönnbärsmarmelad. Insåg på promenad hem från jobbet att det faktiskt finns en möjlighet att jag ska packa flyttkartonger en gång till. Och packa upp dem. För att vara på en plats jag själv valt och sökt mig till. Tillsammans med andra människor jag gillar och vill vara med. Och hur osäkert allting än är så var det en sån oerhörd känsla. Känslan att det här blir fett. Hösten, luften, känslan mot huden symboliserar att det är dags nu.
det blev vår blev sommar och igår blev det höst. Det var när jag gick mellan husen bakom folkets hus och kände hur luften nöp mig i kinderna och gjorde dem en smula rödrosiga. Luften gick så lätt att andas igen. Det kändes så skönt mot huden när jag cyklade till jobbet 06.53 och händerna blev lite lite stelfrusna.
Det blev vår i Adana.
Jag reste hem och var med när sommaren kom till i Sverige. Det var i Borås, Skövde, Norberg, Stockholm, Linköping, Uppsala och på Gotland som sommaren kom till mig. En märklig sommar. Full med så oerhört mycket tillfredställelse. Och saknad. Längtan.
Det är svårt att komma hem precis när sommaren kommer. För då far alla andra. Desto lättare att sakna dem. Vilja bjuda hem dem till sitt hus. Sin icke-existerande kökssoffa.
Nu är det augusti. Hösten kommer. Snart blir det kanske frost och man kan koka rönnbärsmarmelad. Insåg på promenad hem från jobbet att det faktiskt finns en möjlighet att jag ska packa flyttkartonger en gång till. Och packa upp dem. För att vara på en plats jag själv valt och sökt mig till. Tillsammans med andra människor jag gillar och vill vara med. Och hur osäkert allting än är så var det en sån oerhörd känsla. Känslan att det här blir fett. Hösten, luften, känslan mot huden symboliserar att det är dags nu.
