musiktips: dashboard confession

En bil körde mot rött när jag gick över övergångsstället.
Det är storm ute, som många nog har missat. Det är trots allt natt också.
Jag gick hem igenom kvällen, för tidiga fyrverkerier var det enda som lyste upp natten.
Jag ringde sophia, åkte hem till henne, vi åt mat och godis, drack vatten och pratade om allt däremellan. Jag behövde det och hur som helst så är sophia stålkvinna och kommer alltid vara. (-> så bra och klok och nere på jorden fast uppe i det blå.) Jag tänkte att jag hade en slags hemlängtan till uppsala, och som pj skrev till mig, uppsala är bra smutt, men så kom han på senare att det nog mest handlade om människorna här och jag kan inte annat än hålla med. här har jag ett liv, om än en smula kaotiskt så verkligen en tillvaro som jag tycker om och som jag har valt själv!

Jag vill inte flytta till århus. det är nog världens vackraste stad och läkare är ju bra coolt det med men jag har ett liv här. samtidigt är jag rädd att tappa greppet, som en död fisk flyta med strömmen och typ praktisera i washington eller berlin. inte för att det vore något fel med det men jag har verkligen aldrig drömt om det. är rädd att bli påprackad andras ambitioner. man kan dra en massa kassa exempel som inte passar inte på någon för att förtydliga men jag avstår.

tänkte därför lova mig själv att lugna ner mig, ta ett djupt andetag och blomma ut, släppa taget och sen så klart respektera mig själv. det ska ju bli vår här, det märks alldeles tydligt.
(+emo)

Men kanske allra mest träna, så klart. mina springskor är skönast.


(fick en tankeställare av att prata med min kusin, som ville byta gymnasieprogram. hon är lika gammal som jag var när jag bestämde mig för att byta från brinell till forsmark. jullovet i ettan. allt jag sa till henne borde jag säga till mig själv också. men kanske sa jag det bara för att det kommer från hjärtat... men när jag tänker efter.. och när det väl kommer till kritan; det är lätt att bestämma sig. det var aldrig svårt att bestämma att jag inte ville gå på brinell mer. sen att välja därefter var svårt men då visste jag att vad jag än valde skulle det bli bra. och där står jag igen; med två val och vad jag än väljer så kommer det bli bra. kan / orkar / vill inte räkna med decimaler, det funkar inte så.)

LIVE YOUR DREAM.


GOD JUL

18447-53


nu är det jul igen och kvällens lyssnande på tysk pop gav mig en oemotståndlig lust till att blogga en smått retuscherad bild.
picasa kan vara denna juls mest underskattade julklapp!

GOD JUL

18447-52

I'll be there and catch you if you fall, snows whirling round, and music's messing with my life

det finns ju en massa saker man kan sakna när man åker ifrån sitt liv om allt man packar är vad ens bakishjärna råder en till. så nej, jag tog inte med mig några kablar. och nej, jag tog inte med mig några cd-skivor.
JAG SAKNAR MUSIK!
kunde jag inte ha fattat att det enda som går att spela hemma är äkta cd-skivor, inte ens brända skivor funkar. (inte i cd-spelaren i köket för den är från min tionde födelsedag och klassas numera som radio.) och det där med kabeln, jag har en audikabel men nu blir jag osäker på om jag ens skulle kunna koppla in den i stereon uppe i biblioteket, troligen inte!!!  OKEJ, det är väl lika bra då.

men jag blir ju bara galet sugen på att lyssna på elin sigvardsson, jag har nog inte gjort det på flera månader för jag har varit så less men nu när väl suget kommer så kommer det bli ooliiidligt. okej, jag har en mp3spelare men hörlurarna är lite trasiga och vem vill lyssna på musik i hörlurar när den egentligen ska sväva, flöda och flimmra runt omkring. kasst, säger jag och inser att det här är jullov!

Sail away, my dear

18447-51

jag vet att jag snodde bilden. men jag älskar havet. 
skönhet borde inte gå att stjäla. därför borde det vara som att jag inte stal bilden. förlåt.

Men.
det var nått jag tänkte på. med att resa. att flytta på sig. att anpassa sig. maximera pragmatism. Uppleva med öppna ögon, och inte leta efter bekräftelse av sina egna fördomar. man borde aldrig ens försöka bestämma vart resan ska ta en. du kommer aldrig hem igen, inte på samma sätt. du kan aldrig komma hem och fortsätta som vanligt. förhopnningsvis är ditt ordningssinne förstört för alltid. förhoppningsvis har nya intryck etsat sig fast och du har fått perspektiv som är outbytbara. ta det för vad det är, det är oväderligt.
Feeling a moment. Belive in magic. Stäng ute, släpp in. Fall, och släpp greppet.

Hej då.

här är ditt liv

jag antar att det är som vanligt, jag måste bestämma. måste köra paparazzi på mig själv över jullovet, måste fota mitt innersta och skicka till analys. Det är där snön ska falla.

jag måste bestämma.
röd eller gul saft?
vit eller grön tapet?
cava eller sekt?
pol mag eller laegevidenskap?
alla beslut lika svåra.
samma grej, det kan bli bra för mig.

vad ska man göra om man vill stanna i rymden [Vennelyst Boulevard 9] ?

20063631
Maja Kristina Helena Nordstr
Post danmark
till Sverige
Soldium Petit in Profundis
Universitas Arhusiensis

Vad ska man göra om man vill stanna i rymden, vad ska fuglesång göra om han kommer på att han vill stanna i rymden? Är det omöjligt. Klart det är.
Men för mig, vad är omöjligt? Inget är fan omöjligt. Och de vet ingenting om oss, som pengabrorsan sjunger.
och jag frågar mig, hur ska jag kunna bestämma mig, hur ska dom, någon ens, kunna förstå?
Är det meningen att det ska vara enkelt?
jag har gått ett halvår på pol mag och jag vill gå halvår efter halvår. jag vill gå vidare. men fatta, det suger i magen, jag har fått en halv miljon papper bara på danska. det verkar som världens mest intressanta grejer och jag lusläser så gott det går. Varför kan man inte få allting?
kära gud jag vill ha allting?

men ja. jag brinner så mycket mer för DH2 än skallen på bmc. jag tycker det är sicky-sicky coolt med NMP och jag har aldrig lärt mig så mycket av så få på så kort tid, för att citera mitt eget toastande i lördags natt. (världens roligaste gask var det. alla var så snygga och så bra på att dansa. obs bara jag som hamnade under granen.)

jag älskar allt jag lärt mig. kan jag den där stan, den däriga stan? nej skulle kunna så mycket mer. alla är så fina, bra och snälla och jag kan verkligen inte allt jag skulle vilja kunna. skulle jag välja bort mitt liv? När väljer jag bort mitt liv, hur väljer jag då? Fast så enkelt som så borde det vara att mitt liv följer med mig, vart jag än går, hur jag än står, så följer det med mig. Ända till vindens visor över vindens ängar och tillbaka.

---

Århus är fint.
Havet.
Europa.
Jag älskar europa.
Men flytta utomlands?
hur hur hur ska jag kunna veta något annat än att det suger i maggropen, bara bara där suger det. allt annat äger. jag är så bortskämt lycklig med bra möjligheter att jag inte vill ha nånting alls. så himla många fina papper, så himla många fina danska namn på listan. kanske tio svenskar av hundra pers. fatta vad jag skulle få plugga. men jag kan allting, om jag vill. allt som är bra är möjligt.

jetzt ist Ferien.

18447-50

nu är det jullov.

långa bollar till bengta

höj gemenskapen, släpp normerna och slopa kvotering av killar till fotbollslag. har precis bläddrat igenom senaste numret av tvärdrag medd tema praktisk feminism. The end är skriven av två killar från västernorrland, de skriver om fotbollsturneringen på ssu's sommarläger. jag kommer ihåg dem väl och vi hade en småilsk disskussion om flera av de andra lagens oförmåga att inte kunna spela skyst ihop med tjejer. västernorrland körde på sloganen "alla ska med" och var ett ypperligt föredöme som vann massa matcher. spela skyst ihop. bli kompisar över könsgränserns. pressa gränserna. fungerar jämställdhet och fotboll? detta var ett coolt och roligt fotbollslag. vm och seriespel vore också mycket coolare om man passade mellan killar och tjejer. först då, på heder och samvete, kommer jag kolla på en fotboll. det är så himla trisst nu.

Elegi

det handlar om kärlek också, beloved friends. det är därför jag inte vill vara i köttätarhörnan, där finns inget att hämta. kanske på bibblan, låna en lover, vad tror ni? inte lammkött, desperados eller stenklippor.
tror jag fastnat i det förflutna, kan inte slita mig bort. tynger ner mig med grejer som ja. jag kan alltid reda ut. aldrig, nej du, nu måste  vi gå vidare. vi, jag och alla mina grejer.

vi, jag, nej, tyst, sluta.
ska bara släppa taget och falla,
undrar hela tiden vart vi hamnar härnäst?
Natten faller blå-kalla skuggor överallt.
det är tyst som natten
inga stormar rör mig ens.
testar min moral varje dag, får högsta betyg
slår mig själv med häpnad, se så smidigt man kan manövrera
men det orkar jag inte mera.
ska släppa taget och falla
men du kan väl ringa mig när du kommer ikapp.
kommer hem. kommer fram. kommer tillrätta.
dit ska jag komma.

plastartiklar goes black

Hej. Vaknar med känslan av praktförlust och blir aldrig efterklok. samma samma samma. var längesedan jag sov så länge som idag. var länge sedan jag stannade uppe så länge. klockan är nu återigen sent men vad att göra? Jag såg nyss sista avsnittet på Pride and Prejudice, med tomat, lök och briegratinerat bröd. det var gott. livet denna vecka har varit gott. party är kul. doktor andersson är ful.

jag är patetisk. men går för bättre. innehållsrikt. försöker utveckla något, en stabil och smart vardag, mental förberedelse är a och o. ska låta min hjärna ägna sig åt dylika processer under välförtjänt jullov. jag vill en massa saker. men det finns också många saker jag inte vill: jag vill inte vara i närheten av köttmarknadshörnet på dansgolvet framåt tretiden. jag vill inte bli utsatt för dåliga repliker runt kvart i fyra. jag vill inte offra kravet på intellektuellt utbyte. jag vill aldrig charmas av en plastartikel. tur att det är ett fritt land då. tur som fan då.

keep on dancing, dancingqueen, you're simply the best.

något säger mig att det är måndag imorgon. ska packa, återlämna några onödiga köp samt ta en fika med linda, emma och jessica. sen ska jag åka hem, jag minsann, det ska jag! nu ska det firas jul, vare sig tomten vill, med eller utan växthus. miljöanpassa världen, imorn, nej idag.


skönhet

18447-49


smile people! Nu är det jullov, och det har rekomenderats att ta semester från bubblan vi lever i och åka hem. denna termin avslutades med en hejdundrande fest, det var väldigt trevligt men trerätters, magnifika spex och tal samt ett glädjefullt dansgolv.  Denna kväll innebar också avsked och det var med sorg i hjärtat jag i morse ca 05:30 tog avsked av Piritta som efter en flygtur nu är hemma där hon hör hemma - i helsinki. jag både respekterar och förstår hennes beslut. jag har aldrig varit i helsinki men nu har jag som tur är den bästa av anledningar att åka dit. denna höst har jag lärt mig att det finska ofta är bättre än det svenska. chokladen, ödmjukheten, musiken, utelivet, klädstilen och humöret. Och det är en av höstens viktigaste lärdomar, vid sidan av de arton böcker som plöjts, de tiotal skrivuppgifter och PM som skrivits samt den tenta som avklarats. Allt har varit så himla bra.

Denna höst har varit guld. kanske ligger det trots allt något i Leif Lewins ord om guldmänniskor. med detta menar jag inget annat än att det är kul att träffa mitt i prick, hänga med sköna personer och känna ambitioner /  passionen flöda. dessutom rockar dansgolvet.

välkommen tillbaka, puss och kram.

nu för tiden stavar alla fel på ord, hur stavas framgång?

varför dejtar jag ingen? aldrig någonsin? antar att dennas fråga väckts omedvetet i mitt huvud efter en viss persons stundvisa utbrott.
är det nått fel på mig? vissa är charmen själv och träffar dudes hela tiden men inte jag, inte. är jag för ful, för trött, för upptagen, för överl'gsen, för underlägsen, för elak, för lam, för mesig, för tuff? vad fan är felet? för oangelägen?
för dum? ja jag är nog lite dum. men orka vara strategisk. orkar inte jag.

borde tvätta plugga sova.

damien rice funkar inte längre. måste hitta ny musik. blir galen annars. vill ha pengabrorsan och princessor.

Puss&kram

hej. det är som att jag kommit på att jag glömt något värdefullt. Att jag kan. Jag kan den svåra vägen. Det var nån gång under hösten i trean som jag svängde in på den lätta vägen och sen bara körde på. Jag hade helt och hållet glömt bort det vägvalet, för två år sen.

jag tror att ett citat av en god vän, på en god väns blogg fick mig att tänka, må vara omedvetet men snabbt processade hjärnan.

"Nothing in life worth's having comes easy."

min första reaktion var att NEJ, det är fel!  Det går att chilla och samtidigt få vad man vill ha. Ja, kanske. jag har ju en lugn tillvaro och går ett skyst program. det är inte det som är felet. det är att jag har gjort en helomvändning till att ta den enklaste vägen. Ligga på gränsen, tänja på den tills jag spricker. Det är en osäker tillvaro, men är aldrig säker på om man duger. Tror självkänslan på sikt krashar om man aldrig tillåter sig själv att anstränga sig, och därmed också känna att man gjort ett bra jobb.

tror också att framtidsseminariet igår spelade in. Det var en kille som gått ut pol mag -97 som var där. Han hade jobbat som offentlig tjänsteman, politiker och som konsult för ett privat företag. Han diskuterade mycket kring när han kände att han hade gjort ett bra jobb.

om man aldrig anstränger sig och försöker sitt yttersta så gör man aldrig ett bra jobb, man lyckas aldrig. man tillåter sig att tro att det duger man att klara sig, man slutar göra sitt bästa. Jag känner att jag har varit illa ute.

det handlar om kärlek också.
det handlar om plugget.
Jobba.
Prestera.

Men det handlar inte om allt. Det handlar att anstränga sig för sin passion, det handlar om att prioritera! Jag tror inte att jag har kunnat prioritera förut, jag har velat klara allt, och det ledde mig in på den lätta vägen. Jag hade gott sällskap där, många vänner valde som jag. Men tillsammans glömde vi bort passionen, vi bara hängde, vi bara mådde bra för stunden. Missförstå mig rätt, för det var så himla mycket värt det. Där jag är nu, det är bara ett nytt vägskäl. Jag känner att jag har processat fram hit, jag har kännt saknaden efter passionen och målmedvetenheten. Jag ska göra det jag vill göra, ingenting stoppar mig då.

Inte dig heller. Allting man vill är möjligt.

välj den väg som känns bäst för stunden, men sluta aldrig tillåta dig själv att ändra dig.

lalalalalala

Fan.

jag ska bli så seriös, jag lovar. så bra ska det bli. måste bara ta ledigt från allt en kväll. allt utom att plugga.

fan.

orkar inte tänka.

All she needs is...
And all she wishes is that today was one year ago.


känns bra.
känns under kontroll.
känns svårt att fokusera.
fan vad bra det ska bli.

men just nu orkar jag inte mer.

All that she wants

hey.
halv sju-tiden en fredag. börjar få in fredagsrutiner och vanor. och kilten. viktigt. flummar.
Vi ska fira lilla jul. Piritta der Helsinki fan.
jag har Seu Georges bowie-covers på portugisiska. Jag har soundtracket till Walk the line. Jag har hittat en film jag skulle vilja se igen - Walk the line. Jag har lyssnat på without you, didn't we almost have it all, dirty job som är covers av timo räisänen. jag har lärt mig stava till räisänen. jag har bara två seminarier kvar till jul. hur kan det ha gått till?`ska snart sluta skriva detta intetsägande blogg inlägg. mycket denna dag har varit en smula intetsägande. tex alla dom telefonsamtal jag gjort när ingen svarat.
och "det var ett bra sms" var en, en smula, intetsägande förklaring, när adaptern kommer hoppas jag på ett bättre. men jag är ändå nöjd. det var ett bra sms. no worries.

jag är rätt nöjd idag överhuvudtaget.
dagens tips: Handla alla julklappar på antikaffärer.

dagens andra tips: Inskaffa genast en divan. Blev helt förälskad i en turkos divan, med fällbart ryggstöd. ska helt klart ha en antik divan i min lägenhet. Det är bara att acceptera. kan jag slänga bort solstolen som i övrigt fungerar utmärkt som jobbstol nu. nu ska jag lyssna på reagge och göra mig i ordning.  tonight, summerlove, here I come. eller nått. känner att detta börjar bli överdrivet nu.
avslutar med att önska alla en trevlig kväll. och helg. och första advent.

RSS 2.0