är det mos eller magi?

Jag blir berörd.
Av allt möjligt.
.
Det är uteservering i fullt solsken klockan 07 på morgonen.
Och Sverige har aldrig kännts så långt borta på nått sätt.
Jag ser det på bild på datorn.
Men datorn ljuger liksom.
Den parallella världen.
Finns den.
.
Den finns.
Ni finns ju där.
.
Och världen här är så liten men samtidigt så stor.
Allt är så nära här.
Upproren i Syrien.
De som dog på Taksimtorget för 34 år sen.
Allt är nära men så långt borta.
Ser det mesta genom boklinsen.
.
Köper dussintals sjalar som aldrig kommer täcka mitt huvudet.
Men någon annans huvud.
Färgerna är ju så vackra.
Och de säger att just det vill de ha.
.
Om man inte vet om någon annan verklighet.
Kan man då veta att det är just det här som man vill ha.
Vill de verkligen ha sjalarna med blommorna mönstrerna broderierna vackra färgerna?
.
Vill jag verkligen ha korta klänningen med leopardmönstret prickarna blommorna?
.
En annan gång säger de att de vill gå i skolan bli sjuksköterska leva fritt skaffa aldrig barn säger de.
Och jag blir tyst och ledsen.
För det omöjliga och för att sjalarna fladdrar i ögonen och gör att man sällan ser klart utan bländas av skönheten flärden normerna.
.
Vad vill vi ha.
Hur vill vi leva.
Vilka vill vi vara med.
.
Livet.
Så långt borta och så nära.
.
Alla liv pågår parallellt och glimtarna av det andra tänder längtan hoppet viljan om något annat.
Men är det bättre?
.
Den lilla världen här.
Med så stora perspektiv.
Hur ska jag kunna komma hem till den stora världen.
Med så snäva perspektiv.