är det mos eller magi?

Nej, jag blir verkligen inte berörd. Varken av Kent eller Daugava. Nu är jag redo, detta är mitt slutgiltiga bud. Daugava berör mig inte alls. Känner jag mig lättad, besviken, överraskad? Vet inte. Hur som helst känns det skönt att veta vart jag har mig själv.
Kent har väl aldrig riktigt berört. Dödenskivan - den funkade verkligen. Sen var det en annan sak att ligga i fosterställning, hyperventilerande. På nära håll är den kent-låt som nått fram, den enda som riktigt berört. Att natt efter natt somna till den låten gav mig tusen mardrömmar om verkligheten. Däremot blev det aldrig på riktigt för mig med Utan dina andetag, Socker och de där. Dödenskivan, den nådde fram, den var verkligen värd att lyssna på, även den låten om att hitta gamla brev. Såna låtar som bara gör ont. Ja, det är skönt när det gör ont, det är då det känns att man lever.

---

Tillbaka till samtiden - Sorry, det gör inte ont alls. Hiphop/Soul killen, han saknas + att han var snygg.

Daugava - Ja, det gör lite ont. I mina öron. När LW slog sig till ro tappade han sin förmåga att formulera vettiga meningar, sådana med meningsfullt innehåll. AJ.

Jag fick Feeling - Med denna skiva på högsta volym studsar jag inombords. Det skulle kunna göra ont om man studsade in i något. Det är en väldigt glad känsla.

Night falls over Kortedala - Återigen kategorin Glad / Tom / Kylig / Onåbar.

Lost & Found - Om Viktoria dumpade TTA-killen, då skulle de göra ont. Annars flyter musiken runt och gör sig vacker i stora rum.


Nej, det funkar inte. Ska säga som så; Denna höst har två soundtrack och det är Soviet Kitsch och Begin to hope.

jag vill inte vill inte vill inte vill inte alls...

Vet inte vad det ska vara bra för?

I mitt hjärta har jag redan gjort uppror tusen gånger om. Om jag inte gör action av detta snarast kommer det inte funka länge till, jag kommer explodera av något intetsägande krutdoftande.

Fanfanfanfanfan.

vilken bra natt.
födelsedagsfirande, sen hämtade vi boklåda i källare på rackarberget. jag kom hem och tejpade ihop min tavla.

spelar handsomeboy technique för mig själv och har fått sönderskavda händer.

labb snart klar, studiemotiverande samtal samt allmänt skön dag.

Imorgon; bra väder och ytterligare en skyst natt. YES.

Puss&hej

invirad i duntäcke efter halvlyckad/halvkass natt.
mår illa, mår bra.
Gick hem tidigit, iaf tidigare än de flesta.
Inte spela bortamatch, måste läka mina sår.
Vill kanske ha massa, massa närhet.

Puss. Ska nu sätta upp mina nya gardiner. Önskar mig själv sedan en god natts sömn.


ps. jag kände på en gravids kvinnas mage idag.

Grattis!
Ny layout, det hela känns så himla mycket bättre. Vassare kanter, taggigare argument, djupare innehåll och finare färg. Finfint!




ps. Åh, jag saknar min högra hand, eller snarare hela min högra man. Jo, det är sant, ibland tofflar jag runt i cirklar. Puss.

Blä. Jag har hört 1:19 sek in på första låten och det låter country. Tror att detta får vila tills imorgon. (Eftersom kär vän till mig skall se Richman live ville jag också höra. Jag är så snokig av mig. Usch då, men djungeltrumman är ofta bästa sättet att fynda nya upplevelser på.) Men musik i natten blir det ingenting av, denna kulturnatt kommer enbart bestå av sista delen av Fogelströms Stockholmsserie. Snart blir det sextiotal, jaaa, revolution! Året är 1947. Kan starkt rekomendera dessa böcker - går typ lika lätt att läsa som vilken bok som helst. Kan tilläggas att jag lärt mig sjukt mycket om politisk historia och om Stockholm på ett så väldigt vackert sätt. Skönlitterär inlärning är alltid den bästa, det är min starka övertygelse.

God natt.

Jag grät alldeles nyss, satt med senaste Vi i kökssoffan. Jag gråter alltid när jag läser om Tsunamin.
Gör inte du?

Det är något alldeles naket och fruktansvärt med den smärta, som de som var med, orkar förmedla.

Eller så är det bara jag som är blödig. (Jag vet att jag är blödig, men förr grät jag oftare än nu.)
Men sorg i tryckt format borde göra alla blödiga.


Min ambition är kanske att skriva så att du gråter. Det är bra att vara lite ledsen, man tänker bättre då.


Ps. Idag skrev jag minst tusen floskler som, om de ej censureras, ska tryckas. Yes!

Dagens kodord:

Magvärk
Istanbul
Artikelförfattande


Ganska glammig dag måste jag säga. Dock behöver jag cashjobbstruktur.


Annars har jag inte uppmärksammat så vidare värst mycket från omvärlden. Tre personer har fått gå pga Cornegie - När faller Mats Odell? Varför ville han promt anlita den där firman? Hade Odell privat vinstintresse? Var han bara blåögd? Många frågor hänger i luften, antar att dramat fortsätter i morgon.

Ulf Lundell i tusensidig biografi, många gillar tydligen Uffe. Jag har inte nån direkt bild förutom ja, att han verkar bufflig och gubbig.

Nutidstestet... Var lätt.

Daugava hänger fortfarande med, ihärdigt spelat i kassa laptophögtalare. Har ingen sladd att koppla upp mot bättre ljudanläggning. Lasse skrålar på. Jonas Game vinner mark. Lasse kanske inte bara sjunger om olycklig kärlek.

Hemma i Norberg har vi ju två katter som är ganska unga och vilda, som aldrig sitter still när man försöker klappa dem. Alldeles nyss lyssnade dock jag och Mirre på Jonas Game och jag höll upp henne så att hon kunde se datorskärmen samtidigt som vi lyssnade. Hon satt prick stilla och jag såg hur hon njöt.

Och vem skulle inte förstå henne.
Jonas Game - Adhd
Jonas är ju ganska bra faktiskt.

Grymt att han kommer till Velvet och grymt att jag förtillfället sitter och gör research för text om denna lilla gangsterkillen.



PUSS&hej
ps. Semestern hemma än så länge mycket bra. Sov tills jag vaknade, gjorde massa grejer. Nyss drack jag kaffe.
ps2. Sambassadeur kommer också men dem ska Arvid skriva om.

• Konfidensintervall
• Binomialfördelning
• Det Naturliga Urvalet

ps. Jag lyssnar fortfarande på Daugava. Ta ej min gårdagliga dissning på fullt allvar. Kanske kommer även jag kunna gå till djupet med detta och förstå något i slutändan.

fan. jag är verkligen på urkasst humör. Känner för att skriva saker i stil med;
"Där stod hon i sitt gyllene hår, med koll på alla våra finanser. Det kan vara världens tuffaste jobb."

Kanske ska jag göra det också. Breda på flosklerna.
Fått två extrema jobbhintar idag förresten. Vill jag ens ha jobb?
Jag imponeras av folk som har äkta jobb, verkligen. Sådana som går upp en bestämt tid varje vardag och morsar på arbetskamraterna, de samma varje dag, varje morgon. Jag gick upp 08:11 i morse och jag har ont i hela kroppen.

Jobba på äkta tidning som ansvarig. Dör inte kreativitet av ansvar? Denna fråga ämnar jag kunna svara på efter ett år som redaktör för LP.

Nepp. Nu ämnar jag breda floskler.
PUSS.