Rövarkungens son
jag vet inte vad jag ska göra. jag är så otroligt aufgeregt (upprörd?) så jag går åt. jag mår illa. jag får spasmer. Ryck. Jag är helt otroligt hispig. Jag vill blunda samtidigt som jag spärrar upp ögonen och gapar jättestort för att ta in alla intryck.
Än en gång ska jag göra det här helt själv.
Jag ska åka hem.
Förra gången åkte jag bort. Den dagen jag lämnade sverige var konstig och så otroligt lång. Egentligen är den ända tills idag. Nu blir en lång dag natt.
Jag bakade tårtor och tog bilen fram på torget. Jag träffade linda, penny och ida på ett café och drack nån kaffedrink. Jag lämnade tårta på bilskolan och på mitt jobb. Jag vinkade lite med bilnycklarna och åkte hem och åt lunch med pappa. Mamma skjutsade mig till stationen och vinkade på perrongen. Jag grinade på tåget och skickade sms. I uppsala träffade jag kalle och camilla för en fika till. I Märsta gick jag av tåget och blev upphämtad av micke och vi åkte hem till raffa. Där kollade vi på scrubs och sen åkte vi till max. Sen hämtade vi sofie och åkte till kth. På kth träffade vi johan och hängde på deras studenthak. (jag ringde sophia bara för att prata. Ehm, bara så du vet så var jag 23 och pluggade datateknik på kth.) Jag pratade med malin och sen åkte vi inte till stockholm. Vi åkte runt i stan, åkte fel, tog pendeln, kom fel, hamnade mitt i stan. Avverkade några timmar på en karaokebar och tog en promenad längs med kajen från statshuset. Klockan var runt tre. Micke var den sista jag såg när jag gick på bussen.
Lång natt blir till dag.
Denna natt är en sån där otroligt konstig natt, inte lik nån annan. Jag ska försöka packa min väska. Det känns som att jag inte kommer klara av det. Den väger redan max och jag tror det är minst tio kilo som ska ner.
Ska jag ta med laptopen hem? Jag tror inte att jag kan bestämma det själv. Varför egentligen? Tanka över filmer på den, så klart en anledning. Hur mycket plats finns det då? (öh, sluta undra och kolla istället.) 12,3 gig. Ja, jag borde fylla dem. Med musik, med filmer. Jag och min travelmate ska trots allt leva ihop ett halvår här...
Sova? Nej så långt har jag inte tänkt. Men jag borde nog. Klockan fem i morgon ska jag ta en taxi härifrån. (A orkar inte gå upp och skjutsa sig. Sa hon idag. Det tärde på mig och höjde min nervspänning. En aning.)
Nu åker jag hem med rövarkungens son vid min sida. Vi ska ha det så djävla nice.
Än en gång ska jag göra det här helt själv.
Jag ska åka hem.
Förra gången åkte jag bort. Den dagen jag lämnade sverige var konstig och så otroligt lång. Egentligen är den ända tills idag. Nu blir en lång dag natt.
Jag bakade tårtor och tog bilen fram på torget. Jag träffade linda, penny och ida på ett café och drack nån kaffedrink. Jag lämnade tårta på bilskolan och på mitt jobb. Jag vinkade lite med bilnycklarna och åkte hem och åt lunch med pappa. Mamma skjutsade mig till stationen och vinkade på perrongen. Jag grinade på tåget och skickade sms. I uppsala träffade jag kalle och camilla för en fika till. I Märsta gick jag av tåget och blev upphämtad av micke och vi åkte hem till raffa. Där kollade vi på scrubs och sen åkte vi till max. Sen hämtade vi sofie och åkte till kth. På kth träffade vi johan och hängde på deras studenthak. (jag ringde sophia bara för att prata. Ehm, bara så du vet så var jag 23 och pluggade datateknik på kth.) Jag pratade med malin och sen åkte vi inte till stockholm. Vi åkte runt i stan, åkte fel, tog pendeln, kom fel, hamnade mitt i stan. Avverkade några timmar på en karaokebar och tog en promenad längs med kajen från statshuset. Klockan var runt tre. Micke var den sista jag såg när jag gick på bussen.
Lång natt blir till dag.
Denna natt är en sån där otroligt konstig natt, inte lik nån annan. Jag ska försöka packa min väska. Det känns som att jag inte kommer klara av det. Den väger redan max och jag tror det är minst tio kilo som ska ner.
Ska jag ta med laptopen hem? Jag tror inte att jag kan bestämma det själv. Varför egentligen? Tanka över filmer på den, så klart en anledning. Hur mycket plats finns det då? (öh, sluta undra och kolla istället.) 12,3 gig. Ja, jag borde fylla dem. Med musik, med filmer. Jag och min travelmate ska trots allt leva ihop ett halvår här...
Sova? Nej så långt har jag inte tänkt. Men jag borde nog. Klockan fem i morgon ska jag ta en taxi härifrån. (A orkar inte gå upp och skjutsa sig. Sa hon idag. Det tärde på mig och höjde min nervspänning. En aning.)
Nu åker jag hem med rövarkungens son vid min sida. Vi ska ha det så djävla nice.
Kommentarer
Postat av: Jessica
Visst är det konstigt att vissa saker kan etsa sig fast så otroligt hårt i ens minne. Som den natten du for, du kommer ihåg varenda detalj...
Man har några såna tillfällen, som man kommer ihåg glasklart och som man troligtvis aldrig kommer glömma. På gott och ont.
Hoppas du får en skön hemresa, du håller väll på förfullt nu misstänker jag!
Ta hand om dig, och se till att bli riktigt ompysslad av familjen nu över jul, det är du värd!
Trackback
