lördag - jeansnojja
jag och mina jeans. fan, det är tagiskt. Fan, jag är tragisk. Jag har haft ett antal favoritjeans den här våren. Den här våren har varit nice, såsom mina jeans med. Klart favoritplagg. Alltid användbart.
Men så:
- De svarta levisjeansen är dragkedjan trasig på.
- De mellanblå icepeakjeansen håller på att nätas sönder på ett knepigt ställe i grenen.
- De mörkblå dieseljeansen har snart ett jättestort hål på höger bakficka. Och stasar.
- De ljusa levisjeansen från san diego är jättenötta och stötta och där gick det hål ovanför fickan och det håler blir snart jättestort.
- De småsnubbiga mörka hm-jeansen har jag dragit sönder med en sprättare, filat på knäna med och sen är de bara allmänt schaskiga.
- Mina gamla mellanblå leejeans tappar snart en ficka.
- Mina gamla blå leejeans är konstigt insydda i benen.
- Mina gamla mörkblå leejeans har en djävligt stor repa på vänster baksida eftersom jag ramlade när jag skulle åka på en pakethållare hem från en sen natt vid havet. De går inte ens att använda.
Sen är resten bara gamla dåliga fula grejer, men det verkar inte som att jag har mer än ett par hela jeans. Det är faktiskt tråkigt. Ett endaste par hela jeans, och det är ett par levisjeans i mellanblått i en tråkigt ordniar modell ala åtsittande, lätt utsvängda.Men just ja, jag ska rota i min brors avlagda garderob och där vet jag att det finns ett par perfekt baggy ljusa jeans som åtminstone kan duga tills julilönen kommer.
Jag har ju tänkt tipsa om musik. Alf, suburban kids with biblical names ( bland det bästa på hultsfred), marit bergman. Man vaknar fint. Join me.
"Nu djävlar ska jag kittla dig, jänta! Det var du som lura mig om larmet att det kostade femtio öre varje gång" skriker en galen pensionär och kastar sig asgarvande över mig.
Men nej, det kostar inte 50 öre vare gång man larmar. För det behöver man inte larma femton gånger om dan och fråga vad oväsentliga grejer, men det gör inget.
Med nya stövlar är vem som helst glad. Sammanfattar det där med att jag nog ska köpa ett par nya vinterskor. Om det nu kommer vara vbinter där jag ska vara vill säga. Jag vet faktiskt inte och det får väl vara så.
"I said, yeah for sure."
And btw så var jag på festivalen igår. Min lillasyster satt i insläppet och eftersom vi bad snällt fick vi gå in och kika. Det var riktigt häftigt. Massa snygga danskar och elektronisk musik. Först kollade vi på en grej i laven och det var grymt häftig akustik och ljud och känsla. Nått annat betydligt livfullare i nån gammal lada och alla stod och studsade lite knäppt. För mig kändes det som att musiken tömde ens huvud. Tanken som slog mig var"Vad ska man tänka på när man lyssnar på det här?" Och svaret var ingenting. Might be something. Var hur som helst häftigt och sen skulle vi gå ut för vi hade inga öronproppar och då stöter man helt plötsligt på upphänga hängmattor. festival utan chips? nej nej. Det var skyst. Vi låg och slappade i hängmattorna och filosoferade över färgen på björken ovanför oss blad. De var rosa. De var rosa eftersom det var strålkastare utanför. Norbergs elektronmusikfestival med strålkastare som man ser från flygplan på 10 000 meters höjd. Och ja, det var techno.
Nu ska jag greja lite med mina jobb. Har haft det där på hyllan i några dagar nu. Ska se om det är några datum jag missat och ta tag där jag slutade. Vet fan inte vad, vart eller hur jag vill göra. Kanske bäst att blunda och satsa ett litet tag?
