grattis

En än gång. Bra jobbat maja. Jag har bränt sönder internetkabeln genom att lägga den framför en lampa. Jag skulle prata med Kalle, Malin, Sophia och mamma och pappa hade jag tänkt. Men jag brände upp internetkabeln istället. Jag höll på att bryta ihop, det kändes så himla sorgligt för jag ville verkligen prata med (er) allihopa. Som en sån där tom känsla när man skrivit ett mejl och allt försvinner. Det kan inte vara sant brukar jag tänka. Jaha, nu försvann Internet istället. Det var sorgligt men jag är faktiskt glad att det inte var sladdar till min dator som gick sönder. Jag ska köpa en ny internetsladd. Det kan jag göra på databutiken med de skysta killarna som tycker att det är drygt när jag kommer in fast jag vet att de gillar mig åtminstone lite. Deras chef gillar mig däremot inte.

Istället för att skypa så har jag skrivit ihop en artikel om invandrare i tyskland och om mig själv. På svenska. Jag måste översätta den också. Vet inte om det blev bra. Jag skriver lite ostrukturerat men på känsla. En artikel om invandrare och ensamheten och saknaden efter något som inte längre finns. Är din gata sönderbombad finns den inte längre, hur mycket du än saknar den. Har du tagit studenten ska du inte gå i skolan nå mer hur roligt du än hade. Det där försökte jag få ihop med integration och allmänna filosofier. Jag hittade också en text av  mig själv som hette Pennylane som jag fortfarande tyckte var bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0