hmm

dagens arbete bestod av att stryka nio skjortor samt hänga upp en maskin tvätt. efter jag gjort det (vilket jag gjort) så är jag alltså rättså ledig. jag ska nog gå ut idag.

medans jag strök och grejade med tvätten funderade jag på min bror i vancouver och att han åkte det. jag undrar om det var lite banbrytandde i våran familj. han gick och laddade på det där nästan i ett år innan han åkte. på juldagen åkte vi förbi hans lägenhet i uppsala för att kolla om det hade kommit brev med besked att han fick åka, för det skulle komma i jultrakterna. det hade inte kommit och därför ringde han. de lät ganska negativa och vi ställde alla in oss på att han inte blivit anttagen till utbytesåret. det kom därefter som en överrasking att han skulle få åka. Jag hängde inte riktigt med.
på detta och efter hans uppladdning fick jag ett jobb i tyskland. i mitten av augsuti blev det klart, och tre veckor senare var jag på väg. Det är skillnad mot ett års uppladdning det, men jag tror att hans uppladdning fick mig och hela min familj att inse att man kan åka utomlands ett år. Lite inspiratiion? Nu är det inte bara hans som åker i år. Sophia är i Nottingham, hennes pojkvän, tillika lasses vän, Jonas är i italien och Sofie från forsmark bor i Spanien för ett år. Vi har åkt vi, allihopa. Jonas skrev till mig förut att det verkade vara trednigt att åka utomlands.
Ja, tack för puschen. Det hade varit mycket svårare för mig att åka med tre veckors varsel för att bo ett år i tyskland utan er som förebilder.

Jag hoppas också att detta kan ge inspiration att rycka upp sina gamla rötter och segla vidare. Det är väldigt skönt tycker jag och flera hundra mil ger perspektiv på sverige och vardagen där.

"men jag ser på din ängsliga hållning, din jagade blick att det känns
att det är långt hem "

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0