är det mos eller magi?

Igår:
alla barnen, hela tiden:
"Pappa kommer hem innan vi ska sova"
Jag:
"okej, men jag vet inte om det är sant för de har inte sagt det till mig..."
maja tänker
"fan fan fan jag kommer ha tre barn som vägrar sova samt grinar och en oansvarig tysk pappa som kommer insläntrande halv nio och säger ' oj, är ni fortfarande vakna.' precis sån är han."
"När kommer pappa?"
"Kan du ringa?"
Där sitter jag sedan klockan sju och läser och läser och läser. tio över åtta är han inte där.
Smart som jag är lyckas jag deala med barnen att de är jättetrötta, att de brukar faktiskt sova kvart i åtta, att de kanske kan gå och lägga sig i sina sängar så kommer nog pappa snart.. Jag ringer och ingen svara. Pucko tänker jag för nu bärjar den minsta snart grina... pojken blir helt tyst och bara den äldsta tjejen är lugn.
Jag får alla i säng och precis när jag säger att de nog måste sova så kommer han hem. Det dröjer tio minuter och barnen låter så här:
"Pappa, Pappa, varför kommer du inte. Pappa kan du komma upp."
När han väl kommer upp har de två tjejerna så gott som somnat, sonen pusslar i godan ro på golvet och jag säger direkt att jag försökt ringa honom.
"Har ni redan läst?"
"Ja, en timme."
Otroligt ignorerande kroppshållning och inget svar..
"Pappa, kan du sjunga nu, jag vill sova." En lugn, helt ignorerande sexåring som redan, nästan sover..

Hahahahahahahah. jag ägde barnen. dom sov redan när han kom hem.

Eh, sånt där sysslar jag med på mitt jobb. Lura barn att sova.. Mm. Ganska snällt tycker jag.