poesi

"Det glittrar så gnistrande vackert i ån,
det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler
från jorden och himlen och allt jag ser.
 
Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
- i vem? - ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt. "

By gustaf fröding och det är han och inte jag som ligger utomhus i naturen. jag låg där förut idag och läste idioten. 175 sidor kvar nu. varje sida är bra.

anna ternheim says no. NO NO NO, I say no. satt och läste igen blogginlägg från augusti. det var intressant. på den tiden undrade jag huvudsakligen de här tre grejerna:

1. hur kommer det bli att flytta till tyskland?
2. kommer jag klara att ta körkort?
3. Hur ska det bli att komma tillbaka till forsmark för en helg?


svar:
1. jag hade inga så stora förväntningar och allt är i stort sett bättre än jag trodde.
2. ja, det gjorde jag.
3. det var både bättre och sämre än jag trodde. det var kul att träffa hanna där. och jill. och några andra. jag har fortfarande en klump i magen när jag tänker på det där stället. det är inte mitt längre, inte det minsta mitt. volleybollfesten verkar rolig men jag har flytt landet och kommer inte komma dit. ha det så roligt, ni som ska dit.


och övrigt, så skrev jag kula inlägg om mitt sommarjobb ibland och nu skirver jag andra inlägg om musik, böcker, tyskland och min tyskaklass. Så det kan bli. Bra.

nu ska jag äta lite tror jag. mår bättre. hemma äter de köttbullar. här dricker vi te.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0