unknown niceguy

 

112 stenbänkar i trappsteg ner träffar jag på en kille som springer intervaller uppför denna ”trappa”. Jag vet inte vad han heter för jag glömde att fråga det men han var trevlig, kanske två år äldre än mig och gillade att cykla runt i skogen och var ofta i krokarna av tingsstette. Jag passade på att fråga honom om tysk musik (haha) och Heidelberg Herbst, tydligen något som händer här i morgon (när jag så klart ska jobba på kvällen) Han pluggade nått i stil med teknisk elektronik i Mannheim och tja, vi funderade ett bra tag på om det var en bra idé att springa Heidelbergs Halvmaraton. Han var rätt tveksam men jag blev sugen. Iofs, sträckan gick något i stil med uppför philosopischen weg (meget brant) och sen där uppe (meget fin utsikt) och sen ner (meget brant igen) och så över alte brücke. Han var smått imponerad över att jag hade joggat (?) hela vägen upp så jag försökte vara ärlig och säga att jag hade gått. Vilket tagit femtio minuter, och han hade cyklat upp på trettio. Så ja, nästa gång ska jag försöka jogga hela vägen upp. (dödödödödödö) och sen ska jag också springa intervaller i hitlers amfiteater (där barnen nuförtiden åker kälke bara det finns snö). Medans vi stod och pratade han en gubbe (som säkert var maratonlöpare) springa tio gånger uppför alla trappstegen. Vansinn.
Hem och äta lunch och då träffade jag Herman igen så han frågade om jag ville ha skjuts hem och ja tack, jag hade helt plötsligt ganska ont om tid. På det viset fick jag även se gatan där Herman bodde. Killen med cykeln sa auf wiedersehen och att han hängde runt tingstätte ofta. Eller så skulle vi kanske ses morgen, på heidelberger herbst.. Sure dude, det bor 200 000 pers i Heidelberg, minst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0