håkan

18447-24

måste sluta lyssna på låtar av håkan som jag inte kom ihåg /inte visste fanns / inte hört på länge. en halv tår har jag lyckats gråta. önskar det blev fler.

det är sant att det stannar inombords när man inte kan gråta. ibland är en dröm det finaste man har. vilken djävel han är. vilken låtskrivare full av olycklig pondus. hur har man själen och hjärtan och hår tål man smärtan att skriva sådant och hur klarar han av att vika ut sig? hur kan man ta sitt eget och vända ut och in på det eller är han bara som vi alla andra som inte låtsas om att vi gör det.


//borde börja packa. inse att jag ska åka om sex dagar. borde inse att den här kvällen och imorgon är de enda dagar jag har kvar. borde sluta vara tidpoptimist. osv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0