är det mos eller magi?

I vårtid, i groddtid, då brister frönas skal, 
och råg blir råg och tall blir tall i frihet utan val.  
En ilning av vällust går genom själ och kropp -- 
att jag är jag, nödvändigt jag -- en brodd, som hittat opp,  
ett vårskott, vars växtkraft jag knappast anar än -- 
men stammens sav med bitter smak med lust jag känner den.  
Så bort, all min feghet! 
Jag hör min framtid till. 
Jag tar mig rätt att växa nu som rotens krafter vill.

















VS
Driver omkring här i linné, jag söker någon sorts egen livskvalité. 
Ingen människa ser mig men en dag som den här känns det bra.
 Jag vet jag måste göra min grej, spelar ingen roll vad folk säger mig. 
Det är nu eller aldrig, det är allt på ett kort. 
Att det är nu eller aldrig gör steget för stort. 
Det ser ut som jag får vänta för evigt för att få nånting gjort.  
När ska jag leva mitt liv för mig, 
gör dom saker jag tror på? 
När ska jag våga vara mig själv och fånga dom drömmar jag vill nå, 
så när kommer jag leva mitt liv för mig?  
Så säg att du förstår mig. 
Säg att du känner dig lika liten som jag. 
Säg att du förstår mig, och jag gör det idag.  
Så när kommer jag leva mitt liv för mig? 
när ska jag våga vara mig själv, så kanske att jag lever mitt liv för mig?