är det mos eller magi?

sweet, sweet friends, jag är ingen klyftig blondin, inte heller någon snabbtänkt brunett, snarare bara en tjej i soffan på väg till högre makter. försöker tänka skarpt men till vilket nytta? av vilkens frö? för vems soldat? min söta fina vän. så långt borta.

idags bästa är at jag pratat med sofie och hon kommer hit måndagen den tolfte och stannar till den fjortonde. det ska bli så himla nice, helt enkelt.

annars lyssnar jag på winnerbäck, faktiskt för ovanlighetens skull och jag tänker att jag råkade ringa gabbe för att fråga om björn och han var i robins garage och fan vad skumt. annars visade jesper gamla bilder. på gamla bilder har jag långt hår och ser hyffsat snäll ut, bla bilder med kellerth. konstigt, verkligen.
jag känner så himla väl varför jag klippte mig kort. som att klippa bort alla minnen och alla rörelser, alla meningar och alla ord, allt försvann i och med att nacken rakades hösten 2005. att kapa 20 cm görs inte obehindrat men summan av det hela är att de 20 cm symboliserade så otroligt mycket ångest, väntan och prestige.
men nu då, det kanske växr ut igen. nånting kanske kan bli igen. efter två års celibat kanske håret kan få bli en smula längre än smalrakat och hårda ord. du vet, ingen harm frön och jag ställer mig aldrig i ett led igen, men kanske kan jag slappa av och ta en öl.