För sent för edelweiß

Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din. Totalt hjärndöd eftermiddag på grund av elavbrott vilket gjorde att jag lyckades värma min lunch först klockan 15.00 efter att ha väckts av hårt klingande påringning 07:45. Låtsas att jag är Kafka, nej Brecht och skriver sjukt långa meningar. Ta tålamod och kom.
Jag ska städa mitt golv, sy i knappar i min trenchcoat, sortera min hjärna, fortsätta läsa Wolfgang Borcherts Draußen vor der Tür, kolla på blåsten i träden, kanske baka kakor, komma på smarta idéer, kolla korrektur på artiklar, samla mig, ringa SLU, hitta distansjournalistkurs, göra upp en taktikplan, vara lite nostalgisk, sy en klänning, andas, kanske käka middag, göra hål på alla papper jag inte har någon ordning på, skrika ut ett desperat rop efter brödrecept med nötter och torkad frukt, plocka med knappar som passar till knapphål, ta det chill helt enkelt. Och som ni förstår så är jag fettaste grymmisch om jag gör hälften detta. Och ni som känner mig förstår att det där kanske middag blir med kursivt.

ps. visst måste det finnas fler ljudböcker av Jonas Hassan Khemiri? Känner att livet skulle vara enklare och man hade sällskap av en fettisch grymmisch känsla. Då skulle jag känna mig som en helgjuten guz. HAHA.

ps2. Draußen vor der Tür är någon slags sjuk fantasipjäs som kretsar kring en östfrontssoldat som kommer tillbaka till sin hemstad, blir dumpad av frugan, försöker dränka sig men blir dissad av Elbe, han är för grön för att drunkna i en flod. Scenen före det var Gud som diskuterade med den andre. Killen som skrev boken var 25 år och dog nån månad senare i feberdrömmar. En av Tysklands eftertkrigsskildrare. Ibland tänker jag att litteraturkursen är det bästa med tyskan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0