För sent för edelweiss

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger är så sjukt härligt bitter och segsläpande.
För en lång lång tid kom in i mitt liv vid precis rätt tid och det kändes bara rätt med alla ord om jakttrofé och köra över folk.

Håkans nya skiva växer i mitt huvud och till och med jag, som klassificerat honom som passé och gammal, börja tycka att skivan är ganska genial. Han driver lite hit och dit, låter som nationalteatern samtidigt som han sjunger om dom och deras tid. Jag vet inte, kanske är det inte så dumt att bli vuxen, erfaren och låta livet gå vidare.

Jag var ganska kass på tyskan idag, sch-ljud är keine Tasse Te für mich, nej nej. Borde kolla upp läxan till imorgon och ta en macka. Har annars solnedgång utanför mitt fönster och en lugn eftermiddag. Som ni märker här på bloggen försöker jag bygga upp någonslags skenbild av att jag är en harmonisk person. Pang på rödbetan alltså.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0