Natt och juli

Bloggen har gett upp och snart jag med. Försöker tänka kreativitet och framåt, men hamnar bland för långa luggar, solsken och boktravar. Fascineras av människor som får tusen eller en saker gjorda, stirrar själv på gråa moln. Felprioritering? Snart lämnar jag landet och åker mot storstan. Såldes almedalen och kanske finnandet av kreativitet. Vad skulle jag annars göra? Hur kan visioner dö? Ändock är sommarnatt vackrast, bitterhet mer äkta finnes och slutligen är rofylldhet ett självändåmål. Puss,hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0