är det mos eller magi?

Fruktansvärt plågsamma bilder framför mina ögon från en parallell verklighet. Som jag inte kan hantera, absolut inte.
Jag står i min egen bubbla och omges av omvärlden, full av parallella världar.

Jag läste åttio sidor på Carolina och hade hela staden och himlen framför mig och såg samtidigt träden, bladen på träden, bli röda och gula och falla bort.
Utsökt äckel.

Chokladbollar och lunch. Privattid och offentlig skyltning. Trådsmal gräns och jag bara ramlar.

Puss&hej


ps. ikväll ska jag se mamma mia för andra gången och imorgon ska jag gå på bio för fjärde gången på en vecka. Verklighetsflykt eller vardagstristess, hårfin gräns? Nästa vecka kanske får ett annat tema.