Fortbildning av sinnet

Man kan vakna och säga morgonstund har guld i mun. Dansa genom sitt rum som en galning, fastän solen inte ens skiner.

Man kan ägna sin eftermiddag åt att spatsera i halvhård motvind djurgården runt femton varv och spela bitter tillsammans med finaste vännen. Äta ekologiska bullar (aka vara snäll mot naturen) och stirra mot solen och prata om att man borde ha kommit nån vart. "Men du har ju kommit nån vart", "Men det har ju du också." Man kan göra det också, man kan satsa på att gräva ner sig i saker, handlar kanske mest om att vara tillfreds med sammanhanget. Liksom tänka som så att jag har faktiskt valt så här för att det här är vad jag vill. Sjukt tillfredställande, även om man är 23 år fyllda.

Man kan sitta i sin soffa lyssna på svunnen röst som sjunger om en fråga - vad har du gjort ikväll, vad har du bestämt. du sa du behövde tid, du hade tid. Tänka; Nu kokar jag te och skriver mig igenom den här natten.

Man kan faktiskt det.

Om att vara glashus / sten, inte kunna se, men mest av allt; inte kunna kommunicera på ett rakt sätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0