är det mos eller magi?

Konfunderande tankar om vag framtid.
Och om alltför många obesvarade meddelanden.
Och om alltför bräckliga ekonomiska situationer.

I give you:
///////Och du svindlar med våren för det är så vackert att det gör ont samtidigt som det tvingar dig att se.
(någonstanns är javisst gör det ont när knoppar brister en så genial ansats till något större. Om att hoppa. Bryta opp.)
Bryt opp blicken.
Du kommer fortsätta, det finns inte mycket mer att säga nu.
Om jag var tio år yngre skulle jag inte behöva dig längre.

Fast tvärtom, tvärtom. Typ. Jag behöver ju dig.

Och jag behöver de naiva drömmarna om att hela livet ligger framför mig. Jag gör det verkligen. Och jag behöver fan svar på alla sjukt trevliga frågor jag ställer.

Något säger mig att du blir borta för en lång, lång tid.
Någon dag är jag din jakttrofé som du rår över.
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför.
Varför måste vi såra varandra?
Något säget mig att du blir borta för en lång, lång tid.

Och jag tänker, att om du också går med tusen frågor, så kan du väl prata mig. Det skulle vara så simpelt. //////

Baby Berlin.
Baby, c-uppsats.
Baby, jobb och lägenhet och en hund. Vill fortfarande ha den där röda lägenheten, en detalj är bara att den nog inte kommer ligga i Örebro, men varför inte, egentligen. Men just det. Jag vill inte ha en lägenhet. Ett ställe bara.
Mer konkreta är vi inte. Vi gör nått annat istället.