Kom ihåg mig då - Ett tribut till dig

Jag lyssnade på "kom ihåg mig då" för inte så länge sen och tänkte på dig. Att jag alltid kommer ihåg dig. Och att jag egentligen skulle vilja dela allt brilljant, all tragikomi och alla nederlag, med dig. Eller så inte. Eller med någon som du. För att i nästa stund tänka att det finns egentligen många som är som du för mig, och ändå inte. Jag tycker om dig, det blir en speciell position i mitt hjärta. Någon att bli arg på, någon som ges en för stor plats, ja du vet.
Och jag lyssnade på den där låten och tänker på den gången när vi satt och pluggade med våra likadana böcker och våra likadana miniräknare och det bara var ren krass frenetisk någon slags gemenskap. Och det var Winnerbäck all over. Sommaren efter såg jag honom fem gånger. Sen dess aldrig igen. Jag bröt det bandet och det var inte längre Ternheim åtta gången per år eller de där djävla tårarna till SIgvardsson. Det finns andra i mitt liv, men med samma funktion.

Bon Iver när man sitter på regniga bussar och tycker synd om sig själv.
Anthony and the Johnsson eller Rufus Wainright för samma ovanstående tema.
Hjaltalin när man bara måste få sig själv att le.
Joel Alme för att retsamt gå längs med kullerstensgator och hålla med, you were always on my mind, guess I should have told you.
Parken för att Uppsala är så vackert och samtidigt så fult.
Krunegård för att ibland gör man rätt, ibland gör man fel och det får man leva med.
Och Bo kaspers orkester för ibland vill man bara ligga på en soffa och gråta en hel dag. Och då är det okej också.
Sen när man kommer över det här och alla killar med gitarr så kanske man vill prestera nått och då hamnar jag osökt alltid hos Frida Hyvönen och kanske allra mest Birds och det hela blir bara så genialt.

Och då var då och nu är nu och det lever man med och framtiden kan te sig så djävla lockande och allra mest har jag lärt mig att och man får hålla på med något man tror på vad gäller ett större perspektiv så går det att finna mening i det mesta. Till och med teoridelen på sin c-uppsats eller frukost utan att ha något att äta. Tack för det och för mig och för idag.

Nu ska jag plocka ihop skrivbordet och ta min dator och gå ner till konditori Hurtig och köpa de mest färgglada bakelserna och ta t-bana till middag och etc.
Puss&kram


Kommentarer
Postat av: Josefin H

Min spellista! Vad glad jag blir. Nu wi-fi-surfar jag i Helsingfors. High-tech! Ha en fantastisk sista (typ) dag på jobbet bästa du!

2009-08-28 @ 11:40:46
Postat av: maja

haha. ja det är kanske din spellista men det är liksom också spellistan för mitt år, men det är nog tack vare dig och sjukt tur det. dessutom är du värdsvan och elegant!

2009-08-31 @ 13:46:41
URL: http://majanordstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0