är det mos eller magi?

Åh men min skapare, låt mig aldrig stagnera ner och hamna i det läget där man aldrig vågar bryta upp.
Känner på mig att jag är alldeles för rastlös för det livet och väljer jag det då så kommer jag dö en smula varje dag.

Det finns självklart gränser. Att stanna upp, det finns skönhet i det.
Andas du vet. Njuta av stunden, inte alltid se det så mycket grönare gräset men när du slutar se, så slutar du våga och det skulle göra så ont.



Annars då.
Min soffa och jag är tillbaks tillsammans. Långa nätter och vi bara finns här. Te och Lars som sjunger "I miss you, miss you so much", och om svenskalärarare, sin farfar och om att skria uppsats och vad vet jag.

Men jag vet ju en del. Annars inte så mycket. Jag ska till biblioteket. Terminen är snart slut. Jag har bokat min fantastiskt fina resa till Paris. Den ska bli bäst. No more sad sad valentines day for me. Om det hjälper dricker jag vin och försöker se eiffeltornet upp och ned eller vad som helst.