är det mos eller magi?

På bussen hem pratade vi för högt, så klart.
Försökte skynda oss för att hinna plugga ikväll. Jag måste fortfarande göra det.

Jemma frågade mig och jag planerade att resa nått mer.
Så klart, jag vill ju resa till GB - England - London - Exeter.

Men sen då. Insåg att jag verkligen, verkligen inte vet. Har ju varit rätt inställd på att söka min master till hösten. Men så insåg jag att jag kanske inte alls tänker göra det. Att träffa en sån som Marketa, som gjorde sin BA i USA, sin MA i Exeter och sen doktorerar här i Istanbul är verkligen inspirerande. För mig ju lite närmare tanken att jag kan göra exakt vad som helst, kan göra min master var som helst. Och att jag kanske faktiskt ska ägna det en tanke. Kanske borde tänka till. Finns ju massor med saker jag skulle vilja göra - ta vara på det, allt man faktiskt skulle vilja göra. Det sista jag skulle vilja göra är till exempel en master i statskunskap vid Uppsala Universitet. Det finns ju andra så klart.
Men man kanske borde jobba. Jag sa till Jemma att jag nog skulle jobba, att jag kanske till och med har ett jobb. Och jag ska ju ta min examen nu till våren. Hon fattade ingenting men det är bara för att jag ju ska ha en dubbel kandidatexamen, såsom det nu blir med kulturantropologi C och statskunskap C.
Mumlade något om att det finns så himla många tuffa, utvecklande och vackra jobb där ute. Som man kanske skulle viga sitt liv åt, du vet.
Annars kan man ju ge sig i kast med gamla drömmar, de finns kvar, det är det som är det fina. Annars har jag numera en stående inbjudan till Exeter för att lära mig surfa i kallt, mörkt brittiskt vatten. Jemma hade till och med en surfbräda.

I fredags var det samma stående ämne. Nükte håller på att förbereda sig för master-ansökan. Hon berättade om och om igen för alla vi träffade, de frågade hur det gick och hon förklarade. Hon håller på att förbereda sig. Gav mig en ögonöppnare - det är faktiskt något att förbereda sig för. Man måste göra TOEFL och GMAT och man måste fixa det och man kanske borde ha en rankinglista på skolorna man helst vill gå på. Hon verkar jättenervös samtidigt som väldigt taggad. Hon var lätt fredagens idol.

Okej. Jag tycker det är rätt cool att vara i samma situation som alla här, det är liksom samma stora steg för alla. Och det är något rätt viktigt, något att förbereda sig för. Det är man värd.

Så därför; So long, nu ska jag gå och plugga. Calicskan = hardworking på turkiska. 

Puss puss, ha en så trevlig söndagkväll!