Generation X tacklar politisk propaganda med apati
Fy tusan vilka normala och härliga dagar det här är. Som om något lugn lagt sig över hela plejset. Måste vara mina turdagar.
Måste ha börjat igår med att vakna. Ta en promenad ner till sjön, längs med rader av träd, gulv löv på marken och ingen annan. Gick förbi saker jag aldrig sett förut, så där så att tankarna kunde flyga och jag kom på massa bra idéer. Hittade en bänk nere vid sjön, under en tårpil, om man satt där var man helt gömt. På trädets stam hade folk ristat in sina namn och så, så klart.
Tvätta, äta frukost. Gymkillen hejade på mig för femte gånger samma helg. Läste tusentals ord om spindoctoring och njöt djävligt mycket. Allt bara flöt. Loggade in på skype igen.
Och imorse då. Hade skrivit klart mitt responsepaper vid 03-tiden, får plötsligt ett urbrott och säger till Marta att vi faktiskt måste gå och lägga oss. Det här är ju knäppt! Så vi ställer oss i fönstret och stirrar ut . Det lyser från så många fönster.
Vad är det för fel, säger jag.
Alla måste plugga alldeles för mycket, säger hon med en suck. Sen hjälpte hon mig att bädda i rena lakan i min säng.
Vaknar vid 09-tiden, allt Marta gör låter sjukt högt. Jag åt frukost i en halv timme. Hade redan mailat till printrequest. Pratade tyska hela frukosten, himla rolig turkisk kille som gått på österrikiska gymnasiet, dessutom lär han sig svenska pga av sin exfreundin. Vi pratar om svensk och turkisk musik på tyska, men också svenska, engelska och turkiska.
Sen var det bara Media&politics som gällde. Det är verkligen min favoritkurs. SÅ HÄR BRA ÄR DEN.
Och så här kan det låta när läraren klagar på oss:
- Cad, isn't you a little bit too conservatice today? I'm surprised!
- I thought you all should be more upset about the marketising of media?
- But that's why you should be speaking in class, you always speak on democracy!
- Aha, so you are all fine with the political propagandamachines? What is wrong with you today?
Man får alltid garva på måndagar mellan 11:40-14:30. Idag konstaterade klassen också det som jag tänkte på igår: Det här är inga nyheter för oss, det är svårt för oss att distansera oss till det marknadsanpassade media - vi vet ju inget annat. En apatisk generation som är van vid att bli överösta med information, vi är vana vid att politiker använder sig av reklam för att försköna sina budskap, lite som att man inte tror på nån. Och eftersom man inte tror på det som politikerna säger, för de säger ju bara det som man förväntar sig att de ska säga, så vet man ju inte vad man ska tro. Man hittar aldrig sanningen, man hittar aldrig något att tro på. Att välfärden kommer fixas med den eller den politiken blir lika sant som att McDonalds senaste hamburgare är hur god som helst. Lite som att man ropat på vargen 500 gånger.
////
Och till slut då, när jag fick prata om det demokratiska underskottet så insåg jag vad som upprör mig. Man köper marknadsanpassning av politiken och man tar den tredje vägen mot neoliberal mittpunkt, som sosse, om man nu bor i Tyskland, Sverige eller Storbrittanien, eller vart som helst för den delen. Ens väljare är konsumenter, eller supportrar. Man är snygg på valaffischer. Man har rådslag för att få fram åsikter, lite som att ingen skulle berätta annars, eller kanske snarare; lite som att annars brukar man inte lyssna. Och du, glöm inte att politken måste berätta det som väljarna vill höra, speciellt medelklassväljarna. Paketera snyggt nu då! Samtidigt har vi ju debatten om nedåtgående politiskt deltagande, apatiska väljare, det finns inga skillnader och heller inga medlemmar i de politiska partierna. Jag är inte ett dugg förvånad, men jag förstår inte hur man kunde välja att göra så här. Fear likes company, var slutsatsen i en av artiklarna. Men den handlade om varför journalister framförallt använder som av rutinresearsh som leder alla till samma fakta. Låt det handla om politiker istället - rädd att missa något ska alla trängas i mitten, folksamlingar är alltid spännande, det måste ju hända något där. Men alla är oftast bara där för att alla andra är där. Så politiker, sluta sälja cornflakes. Det kommer ett liv efter den neoliberala vågen från 80-talet ebbat ur. Se till att vara vid liv då. Stå över rädslan, tillsammans är vi oslagbara. Generation X behöver något att tro på, något annat än hambugerpolitiken.
////
Hippiekillen var som en liten sol och säger How are you? Han sa även smarta grejer om hur det handlar om ekonomisk makt för att kunna använda sig av spindoctoring och av media för marknadsföring. Att de andra partierna helt simpelt får stå där med sin ideologi och se hur långt det räcker medan, som Turkiets fall då, AKP kör på med pampiga invigningar, mediemakt och att de bara kan casha ut för vad de än vill ha.
Nästa inlägg blir då om det inte är rätt normalt att ministrar hänger på champagneinvigngar, men vart gränsen går för när det blir propaganda och när det är samhällsinformation. (Blairs kampanjsledare Campell sägs ju så fint varit den bästa sedan Goebbels.)
Andra nice grejer idag:
- P Andersson har fått våra brev. Imorgon gäller det, S:T Johannesgatan - vill du bli min?
- Gymkillen överumplar mig och jag har ingenstans att gå. Sen pratar han om om hur vackert Sverige är, alla prov vi har och "see you around".
- Ingen midterm i nästa vecka i Text and construction of national memory. Pratar om imperialism, marxism, leninism, även kapitalism hela föreläsningen istället. Tidsfrist! Himla fint.
- Pizzamiddag!
- Nükte bjöd in mig till övernattning och balett - hur grym är inte hon?
- Gymkillen överumplar mig igen - vad ska man göra liksom?
- Bibliotekshäng
- Imorgon är en ledig dag!
Måste ha börjat igår med att vakna. Ta en promenad ner till sjön, längs med rader av träd, gulv löv på marken och ingen annan. Gick förbi saker jag aldrig sett förut, så där så att tankarna kunde flyga och jag kom på massa bra idéer. Hittade en bänk nere vid sjön, under en tårpil, om man satt där var man helt gömt. På trädets stam hade folk ristat in sina namn och så, så klart.
Tvätta, äta frukost. Gymkillen hejade på mig för femte gånger samma helg. Läste tusentals ord om spindoctoring och njöt djävligt mycket. Allt bara flöt. Loggade in på skype igen.
Och imorse då. Hade skrivit klart mitt responsepaper vid 03-tiden, får plötsligt ett urbrott och säger till Marta att vi faktiskt måste gå och lägga oss. Det här är ju knäppt! Så vi ställer oss i fönstret och stirrar ut . Det lyser från så många fönster.
Vad är det för fel, säger jag.
Alla måste plugga alldeles för mycket, säger hon med en suck. Sen hjälpte hon mig att bädda i rena lakan i min säng.
Vaknar vid 09-tiden, allt Marta gör låter sjukt högt. Jag åt frukost i en halv timme. Hade redan mailat till printrequest. Pratade tyska hela frukosten, himla rolig turkisk kille som gått på österrikiska gymnasiet, dessutom lär han sig svenska pga av sin exfreundin. Vi pratar om svensk och turkisk musik på tyska, men också svenska, engelska och turkiska.
Sen var det bara Media&politics som gällde. Det är verkligen min favoritkurs. SÅ HÄR BRA ÄR DEN.
Och så här kan det låta när läraren klagar på oss:
- Cad, isn't you a little bit too conservatice today? I'm surprised!
- I thought you all should be more upset about the marketising of media?
- But that's why you should be speaking in class, you always speak on democracy!
- Aha, so you are all fine with the political propagandamachines? What is wrong with you today?
Man får alltid garva på måndagar mellan 11:40-14:30. Idag konstaterade klassen också det som jag tänkte på igår: Det här är inga nyheter för oss, det är svårt för oss att distansera oss till det marknadsanpassade media - vi vet ju inget annat. En apatisk generation som är van vid att bli överösta med information, vi är vana vid att politiker använder sig av reklam för att försköna sina budskap, lite som att man inte tror på nån. Och eftersom man inte tror på det som politikerna säger, för de säger ju bara det som man förväntar sig att de ska säga, så vet man ju inte vad man ska tro. Man hittar aldrig sanningen, man hittar aldrig något att tro på. Att välfärden kommer fixas med den eller den politiken blir lika sant som att McDonalds senaste hamburgare är hur god som helst. Lite som att man ropat på vargen 500 gånger.
////
Och till slut då, när jag fick prata om det demokratiska underskottet så insåg jag vad som upprör mig. Man köper marknadsanpassning av politiken och man tar den tredje vägen mot neoliberal mittpunkt, som sosse, om man nu bor i Tyskland, Sverige eller Storbrittanien, eller vart som helst för den delen. Ens väljare är konsumenter, eller supportrar. Man är snygg på valaffischer. Man har rådslag för att få fram åsikter, lite som att ingen skulle berätta annars, eller kanske snarare; lite som att annars brukar man inte lyssna. Och du, glöm inte att politken måste berätta det som väljarna vill höra, speciellt medelklassväljarna. Paketera snyggt nu då! Samtidigt har vi ju debatten om nedåtgående politiskt deltagande, apatiska väljare, det finns inga skillnader och heller inga medlemmar i de politiska partierna. Jag är inte ett dugg förvånad, men jag förstår inte hur man kunde välja att göra så här. Fear likes company, var slutsatsen i en av artiklarna. Men den handlade om varför journalister framförallt använder som av rutinresearsh som leder alla till samma fakta. Låt det handla om politiker istället - rädd att missa något ska alla trängas i mitten, folksamlingar är alltid spännande, det måste ju hända något där. Men alla är oftast bara där för att alla andra är där. Så politiker, sluta sälja cornflakes. Det kommer ett liv efter den neoliberala vågen från 80-talet ebbat ur. Se till att vara vid liv då. Stå över rädslan, tillsammans är vi oslagbara. Generation X behöver något att tro på, något annat än hambugerpolitiken.
////
Hippiekillen var som en liten sol och säger How are you? Han sa även smarta grejer om hur det handlar om ekonomisk makt för att kunna använda sig av spindoctoring och av media för marknadsföring. Att de andra partierna helt simpelt får stå där med sin ideologi och se hur långt det räcker medan, som Turkiets fall då, AKP kör på med pampiga invigningar, mediemakt och att de bara kan casha ut för vad de än vill ha.
Nästa inlägg blir då om det inte är rätt normalt att ministrar hänger på champagneinvigngar, men vart gränsen går för när det blir propaganda och när det är samhällsinformation. (Blairs kampanjsledare Campell sägs ju så fint varit den bästa sedan Goebbels.)
Andra nice grejer idag:
- P Andersson har fått våra brev. Imorgon gäller det, S:T Johannesgatan - vill du bli min?
- Gymkillen överumplar mig och jag har ingenstans att gå. Sen pratar han om om hur vackert Sverige är, alla prov vi har och "see you around".
- Ingen midterm i nästa vecka i Text and construction of national memory. Pratar om imperialism, marxism, leninism, även kapitalism hela föreläsningen istället. Tidsfrist! Himla fint.
- Pizzamiddag!
- Nükte bjöd in mig till övernattning och balett - hur grym är inte hon?
- Gymkillen överumplar mig igen - vad ska man göra liksom?
- Bibliotekshäng
- Imorgon är en ledig dag!
Kommentarer
Trackback
