Vi har snart ingen demokrati kvar - Lysande Annika Marklund
"Trots att jag föddes för tjugosex år sedan av en ensamstående tjugoettåring som saknade gymnasieutbildning, pengar, jobb och bostad. Jag hade nämligen turen att födas in i ett samhälle som ansåg det vara en bra affär att investera i människor. Som trodde på andra chanser, och tredje och fjärde. Som hjälpte min mamma med hyres- lägenhet, utbildning, chanser till karriär. Kommunens dagis tog hand om mig när mamma jobbade dagskift, nattis när hon jobbade natt.
Under några veckor i Los Angeles har jag upptäckt att teves experter och politiker ofta refererar till Sverige som ett avskräckande exempel.
Enligt de allvarliga gentlemännen i teve beror den höga svenska arbetslösheten på att den svenska staten bestämmer allting – och därmed har medborgarna ingen chans att lyckas, inga drömmar att drömma.
Det kallas den amerikanska drömmen, men det är den amerikanska para- doxen.
Alla amerikaner påstås ha samma möjligheter att lyckas – du kan bli vad du vill! – när sanningen ligger betydligt närmare Indiens kastsystem.
I Indien anses du förtjäna din nitlott på grund av ditt agerande i ett tidigare liv.
I USA anses du förtjäna din situation eftersom du helt enkelt inte kämpat tillräckligt hårt. Samhället avsäger sig på så sätt allt ansvar för människorna.
Den amerikanska drömmen är en lögn som bygger på att det inte finns någon rasism, ingen könsmaktsordning, inga klasser.
I USA är det ditt eget fel om du inte blir rik - A Marklund
Från att ha varit ganska menlös i mina ögon har hon växt. En fråga som jag går runt och funderar på dagligen så gott som är vad som bygger upp demokrati. På allvar alltså. Turkiet sägs ju inte vara dem demokrati, men det beror då på militärens inflytande.
Så det man går runt och funderar på är inte hur pass stabila institutioner ett land har - för det spelar ingen roll om människor inte bryr sig. Möjligheterna att tycka och delta måste så klart vara på riktigt. Frågan är ju bara vad man gör när de inte är det?
Och när människor som Marie Söderqvist Tralau skriver att det inte finns något klassamhälle längre i Sverige och att alla kan bli vad dem vill, så bortser hon också från det demokratiska underskott som även finns i Sverige. Är ju bekymmersamt. Men också traditionell högerpolitik. Lägre ståendes människors rättigheter - hur viktiga har de varit? Och om man idag säger att det inte finns några problem för att sopa undan problemen så ökar man det demokratiska underskottet för det ger mer makt åt de som bestämmer. Och idag är det inte just egentligen politiker som bestämmer, utan andra intresseorganisationer. För att citera en artikel om den turkiska situationen:
- And these kind of interest groups are mainly business men.
I onsdags gick jag till postkontoret. Mormor och morfar hade skickat två brev, jag och Nükte kunde detaljstudera personifiering av politiken i svenska tidningar. Massa intressanta saker. Mormor och morfar hade också fått Tvärdrag och läst. Morfar skrev att han gillade det men att det inte var så så positiv bild som gavs. Jag hade ocksp fått tvärdrag - äntligen! Daniel hade skickat både # 4 om Verklighetens Folk (jag skrev om Norberg och skolan, arbetslösheten, framtidstron) och # 5 om Europa och socialismen som försvann (jag skrev om Istanbul, det komplexa, hüzün och om behovet av en enad arbetarrörelse). Dessutom böcker, bl.a. Susan Faludi + två andra (som nu ligger i Nüktes bil...) TACK! Ska läsa, och recensera! Det jag egentligen skulle vilja säga, och lite hälsa till morfar då, är att jag tyckr det här var de två bästa numren som gjorts. Läser tidningarna varje kväll för att läsa exakt allt. Ni måste läsa det senaste numret, # 5, och I den tredje vägens ruiner. Där är det, exakt det som jag tänkt på den senaste veckan. Varför det gått åt helvete och att vi inte kan ha det så längre. Vi kan göra nått annat. Därför tyckr jag det är hoppfullt istället för deppigt. Skjut Anthony Giddens, eller be honom tänka om åtminstone. Den andra artikeln som ni nog måste läsa är från # 4 - Det brinner bilar uti rättens krater. Vill dra det så långt att jag inte tror att ni kommer överleva om ni inte gör det. Sjukt stolt. Gå in på www.tvardrag.se och beställ, signa upp för prenumeration. Det är 100 spänn för ett år.
I ett land där vi bygger pariserhjul till turisterna istället för fritidsgårdar till barnen växer rädslan för framtiden och med den nationalistiska vindar. Till slut är det enda man har en sten som man kastar. Då kommer Söderqvist Tralau ha haft fel, för då har klasskampen kommit tillbaks.
(Våld är fel. Men ibland symboliserar våldet de enda som vågar säga ifrån. Bota sjukdomen, inte symptomen. Om inte dessa människor får en röst kommer de riva ert pariserhjul också, Göteborg. Makt verkar alltid korrumpera.)
