VILL HA: CRFN - Naturen
Läser om Caroline Ringskog Ferada-Nolis debut. Det hela börjar på UNT, där skriver de att boken är en käftsmäll, men sen läser jag allt jag hittar om den och slutar på atlasbloggen, kronan på verkat är när jag beställer boken ändå hit till Istanbul. Hoppas de kommer skicka den, ändå. Naturen, kom hit då.
Några konstateranden:
Atlasbloggen är bästa bokförlagsbloggen.
Detta är ett bokförlag som ger ut några av de bästa böckerna. Här finns alltid tanke. Kolla själv. Asspännande.
Det hela började egentligen med att jag såg rubriken - "Maja Lundgren ger ut samtidssatir", hennes nya bok ska komma ut i april nästa år och "vara satirisk sedeskildring med 'ett säkert avlyssnande av samtalet i vänsterpolitiska kretsar här och nu'". Mäktig Tussilago. Ser henne lite som ett av Sveriges mest intressanta författarskap just nu. Artikeln skriver egentligen om vilka som ska ge ut nya böcker nästa år, Per Hagman och Sara Stridsberg nämns. Känns ju också ROLIGT. Detta är helt enkelt fortsättningen på nostalgidagen. Nu saknar jag svensk litteratur också.
Sen läste jag alla recensionerna av Naturen. De var jätteolika. Vissa pratar om arvet efter Freud, vart hon nu får det ifrån, andra om att det här skulle vara ännu en i raden av anti-hjältar (den personen hade kopierat rakt av från artikel om kvinnliga anithjältar i DN utan att referera), andra om naturen och varför den är så fientlig.
Märker att de flesta recensionerna berättar alldeles för mycket. Om slutet. Och om slutet igen. Om när boken vänder. Undrar varför man gör så? Eftersom jag läste kanske 10 recensioner känner man när en recension är bra och när den mest verkar handla om prestige - prestige som i att jag läste fakstiskt hela boken. På den nivån känns det. Alla ger sig i kast med avancerade analyser, lite som att de vore rädda för CRFN.
Allt detta tillsammans. Naturen. Sorgen. Antihjälten.
Samtiden och alla känslor som den inte ger plats till, inbillar jag mig
Gav mig starkt lust att läsa boken. Fint är omslaget också.
