Blåögd
Alltså jag kanske är blödig, men va fan.
När jag insåg att jag ska åka hem om tre månader och då inte kommer omges av de här människorna med så fantastiskt vackra ögon blev jag jätteledsen. Hur kan en hel stad ha blivit begåvade med så vackra ögon?
För hur gör det inte för ens dag att någon tittar på en med väldigt, väldigt vackra ögon och frågar - How are you?
Som att det inte regnar längre. Inga stormvindar.
Som att ens ben inte var isbitar utan solsken.
Som att huvudet inte skriker längre utan snarare allt bara är lugnt.
Känner mig rätt blödig. Men så har jag feber också.
(Det kanske finns folk med vackra ögon i Sverige också. Får jobba på det.)
När jag insåg att jag ska åka hem om tre månader och då inte kommer omges av de här människorna med så fantastiskt vackra ögon blev jag jätteledsen. Hur kan en hel stad ha blivit begåvade med så vackra ögon?
För hur gör det inte för ens dag att någon tittar på en med väldigt, väldigt vackra ögon och frågar - How are you?
Som att det inte regnar längre. Inga stormvindar.
Som att ens ben inte var isbitar utan solsken.
Som att huvudet inte skriker längre utan snarare allt bara är lugnt.
Känner mig rätt blödig. Men så har jag feber också.
(Det kanske finns folk med vackra ögon i Sverige också. Får jobba på det.)
Kommentarer
Trackback
