är det mos eller magi?

Sitter här och funderar på om jag ska love-boosta lite.

Igår när jag pratade med ena storebror så frågade han: "Vad är liksom känslan när du vaknar?"
Idag är torsdag, en ganska ledig dag förutom att jag ska smyga förbi "Modern political theory" (och jag vet att jag kommer älska det för vi kommer säkert prata om Zizek och det är en av mina favoritsaker att prata om...)


Och känslan? Slänga undan täcket och ropa "upp och hoppa" till min spanska roommate. Eftersom det är jag som gjort hennes schema vet jag nämligen att hon måste gå upp, men inte jag. Det har gått en vecka och jag vet att jag kommer sakna sjukt mycket att ropa dylikt åt någon, är nämligen ganska underhållande. Resterande samtal sluddrar vi fram på engelska. Det tar fem minuter att komma fram till vad klockan är.


Om en vecka kommer jag inte vara ledig på torsdagar, men idag är jag det. Även fast jag är här i en relativt fantastisk stad gör jag ingenting. Ganska nedvärderande mot mina aktiviteter iofs eftersom jag faktiskt har ägnat hela morgonen åt att förstå www.surfthechannel.com och för att ladda ner Greys Anatomy s5e19 och s5e20, eller streama då som man skulle kunna säga. Hejsan hoppsan, nu är s5e19 nere och det kan man kolla på efter att man diskuterat Zizek och andra grejer. Kanske helt enkelt kan hänga på den där kursen bara för skojs skull.


Äta evighetslång frukostar samtidigt som man påminner sig om att herr professor för turkish foreign policys bestämde att jag hädanefter måste läsa minst en turkisk morgontidning om dagen + NY times + Washington posts + the Economist. Han är verkligen USA-centrerad! Herregud. Jag bestämmer härmed att DN, Fokus och Dagens Arena absolut ska läggas till, om dylikt kan ju herr professor tyvärr inte veta. Sedan är då min fundering vilken europeisk tidning som bör läsas? Någon brittisk kanske? Vilken? Och någon tysk? Jag ska fråga mina tyskar! Och sen önskar jag att jag kunde läsa den stora franska vänstertidningen. Tänk vad vis jag skulle vara då. Ja. Detta har jag funderat på. Tips någon? Förövrigt undrar jag verkligen varför han, herr professor, inte ens nämnde exempelvis Al Jazeera eller dylikt, kan han verkligen vara så västcentrerad att han inte tyckte att det var nödvändigt? Ett annat alternativ är kanske att dylik mediabevakning är en självklarhet här i denna region, men att man måste pusha lite för de västerländska medierna, för att undslippa etnocentriska studenter? Jag borde ha frågat! Jag behöver ju ha de bästa tipsen om vad man ska läsa här!

Och när jag gjort detta har tiden runnit iväg, klockan är kvart över tolv och jag sitter fortfarande i någonslags softa kläder som jag fått som gåvor faktiskt. I love NY i kombination med olivgröna byxor från Israel/Palestina. Det känns som att jag försöker lösa all världens konflikter med min klädsel, eller så låter vi det enbart vara en reflektion kring mina vänners val av resmål. Jag älskar mina presenter, vänner och deras resmål också. Och nu ska den här dagen få sin andra andning och kicka igång på riktigt.
Måste verkligen skynda mig. Eller rättare sagt klä på mig något mer sofistikerat, typ ett par jeans, och slänga en väska över axeln och ha ett block att anteckna på i väskan, något åt det hållet.



ps. I Sverige kan man aldrig prata om Zizek förutom med vissa utvalda runt det runda bordet typ. Här läser Thomas en bok av honom, här är killen som har ett bokbord i Nevizade doktorand i politisk filosofi och säger "ehm, He's quite popular, so". Killen som var doktorand i politisk filosofi var dessutom i Malmö förra året. Som preformance artist vid European socialist forum. Vi blev genast mycket goda vänner och han sa "Vi ses igen, jag brukar alltid hänga här, vid mitt bokbord". Himla trevligt tycker jag.