Draft: Okt. 31, 2009
Träffade Katrine på väg till tvättstugan (har inga rena strumpor på grund av att M Modin övertygade mig om att jag inte skulle behöva packa så många) och hon berättade att hon precis komm tillbaks från en resa till den kurdiska huvudstaden i Turkiet. Diyarbakir heter den.
Hon sa att hon trodde att Sverige var sjukt bra på klimatsatsningar.
Jag i min feberyra blev rätt upprörd och sa att jag vet inte riktigt om det. Allt ska så klart sättas i perspektiv.
Fortfarande lätt att köpa ekomjölk för att sedan ta flyget till Norrland eller Skåne, eller vilken resa som helst.
Det här är del av en diskussion som jag tänkt på länge nu.
Vi har råd med så djävla mycket, människor idag lever väldigt lyxigt. Man har råd att utbilda sig, skaffa prylar, man har råd att resa och se världen. Råd med så mycket, och människor i till exempel Sverige har råd att flyga typ vart de vill. Men har vi råd att låta bli?
Har vi råd och tålamod att resa på ett annat sätt? Resa på ett sätt som är bättre för miljön, men också bättre för dig.
Då handlar det helt plötsligt inte om pengar, det handlar om tid. Har vi tid?
Det är att resa på ett annat sätt.
Idag är det prestigefyllt att stressa, på så vis att det finns en prestige i att ha fullt upp, hinna mycket - som att en full almenacka är att leva fullt ut.
Att komma fort fram är det som kallas bekvämt. Man vill inte slösa tid på att resa, man vill komma fram. Vill ha aktion.
Låtsas att Karin Boye är din husgud och se hennes ord om att resande. Att det måste finnas mål och mening med vår färd men att det är resan som gör mödan värd. Det säger nått om det man förlorar när man alltid kommer fram, hela tiden, och igen, och igen.
Jag tror att det kan komma att finnas en prestige i att resa, i längden leva, på ett annat vis.
Och det om det.
ps. själv sitter jag och sjunger alla låtar jag kan med Lars Winnerbäck ashögt. Är trevligt. Snart ska vi kolla på veckans avsnitt av greys. Sen tänkte jag spendera kvällen med pizza om vi lyckas ragga upp någon turk som kan hjälpa oss att beställa. Lätt match.
Hon sa att hon trodde att Sverige var sjukt bra på klimatsatsningar.
Jag i min feberyra blev rätt upprörd och sa att jag vet inte riktigt om det. Allt ska så klart sättas i perspektiv.
Fortfarande lätt att köpa ekomjölk för att sedan ta flyget till Norrland eller Skåne, eller vilken resa som helst.
Det här är del av en diskussion som jag tänkt på länge nu.
Vi har råd med så djävla mycket, människor idag lever väldigt lyxigt. Man har råd att utbilda sig, skaffa prylar, man har råd att resa och se världen. Råd med så mycket, och människor i till exempel Sverige har råd att flyga typ vart de vill. Men har vi råd att låta bli?
Har vi råd och tålamod att resa på ett annat sätt? Resa på ett sätt som är bättre för miljön, men också bättre för dig.
Då handlar det helt plötsligt inte om pengar, det handlar om tid. Har vi tid?
Det är att resa på ett annat sätt.
Idag är det prestigefyllt att stressa, på så vis att det finns en prestige i att ha fullt upp, hinna mycket - som att en full almenacka är att leva fullt ut.
Att komma fort fram är det som kallas bekvämt. Man vill inte slösa tid på att resa, man vill komma fram. Vill ha aktion.
Låtsas att Karin Boye är din husgud och se hennes ord om att resande. Att det måste finnas mål och mening med vår färd men att det är resan som gör mödan värd. Det säger nått om det man förlorar när man alltid kommer fram, hela tiden, och igen, och igen.
Jag tror att det kan komma att finnas en prestige i att resa, i längden leva, på ett annat vis.
Och det om det.
ps. själv sitter jag och sjunger alla låtar jag kan med Lars Winnerbäck ashögt. Är trevligt. Snart ska vi kolla på veckans avsnitt av greys. Sen tänkte jag spendera kvällen med pizza om vi lyckas ragga upp någon turk som kan hjälpa oss att beställa. Lätt match.
Kommentarer
Trackback
