Höstlov eller nu rymmer jag från skolan

Okej.
Jag har rymt från skolan.
I sömnen slagit in fel pin-kod tre gånger.
Ni vet vad det betyder.
Hur får man en puk-kod till Istanbul? Orkar inte tänka!
Nu har jag ingen kamera alls tänker jag, den var ändå inte dålig, den lilla mobilkameran.
Känner mig ändå väldigt kreativ så jag kommer komma på något.

Men ja, jag har rymt. Packade ner läskompendiet för turkish foregin policys, en bikini (öh), Kristin Lavransdotter, Pamuk och lite kläder.
Tar lite tid bortanför kampus.

Måste ha lite paus.
Tänkte ägna resten av veckan åt att utforska Istanbul.
Ja. Känner mig faktiskt väldigt kreativ.
Hade bara 120 lira. Vi ska se hur långt de räcker.
Började bra när Simonoe gav mig 1,50 som hon var skyldig mig.
Marketa räckte över 20 lira och hallå? Hon fick pengar av mig när inga butiker tog hennes kort.
Så 140 lira. Får se hur långt det räcker helt enkelt.
Hittills:

Toast och apelsinjuice till frukost.
Färjan mellan Kadigköy och Karaköy.
En natt på chillout Hostel.


Puss puss.


ps. jag ville blogga inatt men då var servern nere. Tänkte blogga om likheten mellan islamistiska förtryckande kvinnonormer och USA på 1950-talet och världen idag. Såg Mona Lisas Smile och det var upplyftande. Fin konst. Kanske bestämmer mig för att utveckla det vidare senare. Ja!

ps2. Hade fått bästa vykortet från Ljubban (men var det egentligen inte ett grekiskt vykort?), dessutom ett tjockt brev från mormor och morfar. Världens bästa post! Morfar har gjort det lite till sin grej den här hösten att uppdatera mig om vad som händer i Sverige. Massor med intressanta och viktiga klipp. Jag och Per läste dem till frukost. Typ som svensk frukost. Roligt att han har mycket bra känsla, mycket är exakt det jag själv letat upp på internet, som om Herta Müller eller lite olika debattartiklar. Bästa, bästa Morfar! Han hade dessutom klippt ur Daniels och Emilias debattinlägg i Arena och skickat dem. Mitt inlägg till det - jag tror, och dessutom att allt annat vore oundvikligt och dödsdömt, att man måste kunna spela på alla arenar, man måste kunna ha progressiv feministisk politik men också låta människor få vara som de är. Man måste ha stark, stark fördelningspolitik och en arbetarrörelse men där måste antirasism och queer inkluderas. Jag tror man måste smasha på med allt, allt och låta det få finnas kontraster inom det. Annars är man hunden som aldrig vill lära sig sitta. Läste Jonas Sjöstedt om detta i en gammal Arena. Mycket, mycket bra.

ps3. Nu ska jag låna ut min dator till en vilsen brittisk kille med lockigt hår. Så himla härligt att vara på resande fot igen, med alla ryggsäcksturister.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0