På tema: nudelsoppa, frustration, ostbågar och attraktion

Känner mig världens mest grooce. Sitter här vid ett grisigt skrivbord men mina feta brillor, det enda som är vackert är musiken jag lyssnar på.

[Lyssna här: JJ N° 2, göre bara, det är vackrast i världen ikväll]

Alltså det här med att utveckla sin matlagning till svindyr nudelsoppa... Känns sådär... Spicy är den i alla fall. och på ett bra sätt. Men hallå, ge mig tips - vad lagar man med inget kylskåp, och enbart varmt vatten? Det är ju som att campa men utan utsikten, stillheten, skönheten.

På detta: ostbågar med ost och löksmak. Ehh.
Och schackrutiga kakor fyllda med chokladkräm.
Saltrostade mandlar.
Vatten som fortfarande smakar vinbär från vätskeersättningstabletter.
Det här är inget hotell. Snarare ett liv.


Kom från outdoor-klubben (borde jag skriva friluftslivsklubben?) och det är ju världens sötaste människor. Vi ska bara campa hur mycket som helst, i bergen, på snö och sen åka till Antalaya och klättra på klippor vid havet. Jag känner mig helt fast. Nu är vi de första erasmusstudenterna som har signat upp oss för deras klubb - vi kan bara glida för alla regler är för turkiska studenter, hehe.
Men:
Man måste kunna sin blodtyp.
Det finns inga kartor, vi kör gps eller googlemaps, militären sabbar både orientering och youtube.
Tryck och vikt mäts i kilonewton.
Jag har två emergencypersoner.
Dessutom impat med mina skidskills samt med orientering.
Det är nice.

Och vi tar en te efteråt och frågar hur gårdagen var när invalid-jag inte gick på festen. Den var bra, ja och han hade hånglat med henne och det hela slutar i någon slags avancerad utläggning / analys om hur det egentligen funkar. HUR FUNKAR DET? Palla räkna med någon skillnad.

Hur ska man få privatliv på ett ställe med säkerhetsvakter och roommates?
Why can't she simply show up?
alternativt, min infallsvinkel nu:
Hmm, som tjej ska det alltså vara rätt lätt att kontrollera systemet?!

Jag säger:
Nattpicnic i tomma, men aldrig låsta, klassrum med varm choklad och kakor från vending machines. Det kunde duga som privatliv, i alla fall för mig.

Kommentarer
Postat av: Elin

Döm aldrig en bok på grund av dess omslag! :)

Bilden på omslaget symboliserar de media gjort honom till, egentligen är han en liten ensam människa som inte kan säga nej och längtar efter familj. http://www.imdb.com/title/tt0271031/usercomments titta där så förstår du att det är en fredrik lindström. och okända människor är ju underbar bok! Streckläste den en varm sommardag innan jag började forsmark.

2009-10-22 @ 10:04:34
URL: http://elinbjorklunds.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0