En helt vanlig alldeles för sen natt i Istanbul

 

 

Här som i så många andra städer är det lätt att stanna uppe. Med tända ljus och äppelte och Jennie Abrahamsson - When the sun's still upp en the sky's still bright. Och en dag som artade sig. Marta och jag tog oss till gymmet. Hängde med muskulösa turkar. Lyckades använda de två tvättmaskiner som finns för vårt hus. Åt middag med de två nya doktoranderna som ska kicka igång ett stort projekt om Media och Politik. Om hur media påverkar och spelar roll för människors åsikter, ett projekt som har samarbetspartners över hela Europa. Thomas och Margketa är sjukt trevliga, har dans som religion, åker skidor, ser på Greys Anatomy etc och jag kommer ta en del kurser med dem så det ska bli sjukt nice faktiskt.

 

Och det blir natt. Jag har spenderat tiden jag borde sovit någon slags skönhetssömn inför första skoldagen med att leta efter Greys Anatomy s5e19 och tittat igenom fanatiskt många bilder på vackra människor, vackra skor, samt försökt studera det tyska valet. Mina nya tyska vänner här ger mig ett eko från svenska valet 2006 och valförlusten då. Att den tyska förlusten för vänsterpartierna behövs för att de ska repa sig. Precis som sades då. Och Josefin ger mig över Skype en bokcirkel på När framtiden redan hänt och ett kortreferat om det gemensamma ordbruket och det gemensamma nedbrytandet för förespråkandet av generell kunskap för att utveckla den enskilda människan och ge den förmåga att kritisera det egna samhället och makten. Som att det inte behövdes när socialdemokratin hade makten. Som att man slappnade av och som att man var maktgalen. Sådant kan man tänka på sena söndagsnätter i kombination med konstfulla fotoalbum från Paris och recensioner av hur bra egentligen gårdagens dans var och legitimiteten att dejta fyra år yngre män. Slutsats; Det kan nog bli ett liv det här också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0