En vanlig torsdag i väntan på regn

Läser det här om nya opinionsmötningar. Är inte mycket för dem men vädrar vind i segeln. Och det är så värt.
Nej, egentligen så känns det bra för det är den korrekta påminnelsen om vad som är värt något. Och vi behöver en politik för människor. Det är värt något.

Snurrar in mig i uppackning och städning ett par tusen mail som skickas och mottages. Har lite problem.

Har tvättat mina orienteringsskor med balsam och barnolja. Det var de värda.
Har lagt den rosa baskern på den blåa baskern som ligger på den gröna baskern och alla tre ligger på ovanpå en röda baskern. Nu ligger de i ett skåp med de andra mössorna och halsdukarna och väntar på januari.
Har ställt alla böcker jag vill ha med mig på resan och i Istanbul på en rad i bokhyllan. Det är typ 20 stycken.
Har beställt böcker för självstudier i turkiska, för det lovade jag studievägledaren att lära mig.
Har hängt på min gamla högstadieskola två dagar på rad. Komplext och det är lätt att konstatera att det inte var den bästa tiden.
Har packat upp allt, har städat allt, har hängt upp nya gardiner och vädrat min matta.
Slängt två stora kassar och en banankartong med tidningar och papper från gömställen i mitt rum.


Tänkte nu jobba lite för att sedan invänta åskväder på övre veranda eller dylikt och fortsätta läsa Allt av Martina Lowden. Trodde inte jag skulle tycka om. Tycker om. Hon skulle kunna vara en av karaktärerna i Gun-Britt Sundströms Oppositionspartiet, hon skulle kunna vara Martinas kompis i Maken. Det är bara vad som slagit mig under de första hundra sidorna. Funderar förövrigt på att tillämpa 100 sidor om dagen kravet.

Morgondagens uppdrag: Hitta resväska, tågbiljett och skapa enkät.


Puss&hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0