är det mos eller magi?

- DAGBOK (gatorna jag går på)

Dagens inspiration: Stieg Larsson

Ang siffrorna på antalet kvinnor som mördas varje år..

Vi har cirka 100-150 fall av dödligt våld varje år, i stor har det varit oförändrat sedan mitten på 70-talet.

Av dessa utgör mellan 30-40 kvinnor, ungefär 16-20 av dessa kvinnor har utsatts för dödligt våld av någon som de haft en nära relation med (oftast en man).

I dessa senare fall begår ungefär en tredjedel av förövarna - d v s männen - självmord.

Av de ca 100 - 120 männen som dödas varje år så dödas ca 4-5 av någon de har en nära relation med - d v s förövaren är en kvinna.

Intressant! Vad är din åsikt kring vad som bör göras och vad som är bakomliggande ursäkter?



Mina lite hätska ord kommer sig av slutsatser från en uppsats jag nyss lämnande in - empirical approaches on issue "honor killing" där jag jämförde svenska fall med turkiska för att göra det enkelt. På opponering kom bland annat upp intressant skillnad - kontrollerande, svartesjukedrama mord blir mer och mer vanligt med kvinnor som förövare i Turkiet. Vår gemensamma tes blev att denna typ av att anse sig ha rätt över någons annans liv kommer utav maktfördelningen i förhållande och med ett mer jämställt samhälle torde vi se fler kvinnor som gör revolt, slår bakut, flippar, blir offer för kontrollerande mentalitet. Detta agerande torde inte vara biologiskt utan ha att göra med vilken norm som föresrpåkas för olika kön i samhället.

Det finns väl inga ursäkter för att använda våld mot någon? Bortsett då från rent självförsvar..

Om jag förstått statistiken rätt så är alkohol/drogpåverkan hos såväl förövare som offer ett av de mest genomgående dragen. Att antalet fall av dödligt våld såväl i hemmen som i samhället i stort minskade under 1900-talet kan beror på att svenska folket blev nyktrare än under 1800-talet ..

Någon ökning av kvinnor vare sig som offer för eller förövare av dödligt våld här i Sverige under 1900-talet har inte jag kunnat se i statistiken. Men du kanske har andra statistiska uppgifter?

Vad gäller dödligt våld i Turkiet kan jag inte uttala mig om det - eftersom BRÅ:s statistiken inte täcker det.

Vad gäller "nomer" så har det länge varit norm i Sverige att du inte får slå ihjäl en annan människa oavsett kön - och jag växte upp i ett samhälle på 40-50-talet där normen var mycket klar "du som är pojke får aldrig slå en flicka"..

Däremot var det lite oklarare om jag fick slå en annan pojke ... och framförallt var normerna sådana att män fick supa till - och mycket ursäktades med "att jag var full" medan kvinnorna inte fick bli berusade.

Tilläggas kan att - i moderna tid - svartsjuka enligt svensk rätt mig veterligen aldrig varit en förmildrande omständighet.

Så om du frågar mig vad som bör göras för att minska våldet i samhället så skulle den mest effektiva metoden vara att få folk att berusa sig mindre.

Gällande ursäkter så är det ju rätten, åklagare som ursäktar.

Exempel från Edbloms och Weigls material.

"Hans förklaring ter sig i och för sig rimlig. Något händer när han ser att hon inte bär hans ring. Han är rädd att hon ska lämna honom, säger Marianne Aldén (åklagare).



Hon tror en stor rättspsykiatrisk undersökning kan bli aktuell. Men försvaret kräver inte det. "



http://www.aftonbladet.se/nyheter/153kvinnordodade/article5302351.ab



"Sedan hovrättens dom fem månader senare, som tog fasta på helt andra uppgifter. Dels att gärningsmannen verkade vara i psykisk kris, men framförallt att mordet gått 'relativt snabbt'.



Straffet sänktes till tio års fängelse.

[...]

'Enbart det att mordet i det nu aktuella fallet begåtts med kniv mot en skyddslös närstående i hennes hem motiverar inte att straffet skall bli fängelse på livstid.'"

http://www.aftonbladet.se/nyheter/153kvinnordodade/article5085586.ab



"Då konstaterar Högsta domstolen i vad som måste uppfattas som ett försök till ett slag för humanismen att livstids fängelse för mord skall dömas ut endast i särskilt allvarliga fall. Att man mördar sin partner när denna vill lämna ett förhållande ansågs inte vara ett särskilt allvarligt fall och straffet blev 10 års fängelse.

[...]

Enligt min mening satte HD en prislapp på ett liv. Normalpris är 10 års fängelse om man tar livet av en annan person. Eftersom domen dessutom kom i ett mål som gäller mord på f.d. partner åsidosatte man i ett slag alla resonemang om att just denna omständighet skall vara försvårande och motsa alla resonemang som förts i lagstiftningsärenden under de senaste 20 åren. Omedvetet skickade man också, enligt min uppfattning, ut en signal om att, även om det inte är OK att ta en annan människas liv, så kan man förstå att det sker i vissa fall."

Åklagare Barbro Jönsson,

http://www.aftonbladet.se/nyheter/153kvinnordodade/article5091331.ab



Jag tycker att dessa tre exempel visar på att svartsjuka / kontrollbehov har gett förmildrande omständigheter.



Intressant med alkohol / drogpåverkan som genomgående drag. Men då skulle jag förstå det som att detta förstärker tendenser, aggressivitet etc. Någon slags "provokation", lämpligare bakgrund torde finnas med i spelet? Eller ska alkohol och droger enbart få vara förklaringsmall?

Jag tror som du att alkohol, alkholism, drogmissbruk är ett stort problem. Men att se enbart detta, är det inte att förenkla verkligheten? Vad säger du då om ett fall som Turkiet, där många inte dricker alkohol men våld förekommer ändå?



Ytterligare en fråga blir varför omgivningen ofta vet om (accepterar) våld mot exempelvis en kvinna eller barn - men inte gör något. Vad är det som gör att vi låter dylika händelser "vara i fred"?



Och även om du säger att normen var att pojke aldrig fick slå en flicka - så hände det ju ändå, eller hur? Hustrumisshandel är inget nytt fenomen. En kvinna tenderar att bli bestraffad om hon bryter mot bilden av en "normal" kvinna - om hon är för slampig, för snygg, för smart, för ful, för utbildad. Häxjakten är ju ett exempel på detta.

förtydligande: Häxjakten är ett historiskt exempel, men det är före 1950-tal!



Och om så är fallet med alkohol och droger >> varför försvaras och skyddas mannen av kvinnan, varför stannar hon så ofta?

Återigen citat åklagare Barbro Jönsson:



"Misshandel upphörde att vara ett angivelsebrott någon gång i slutet av 70- början av 80-talen men än i dag tror många att man kan komma tillbaka till polisen och återta en anmälan. Varför ändrades lagen? För att man börjat inse att många kvinnor i relation inte vågade eller orkade stå för en anmälan och att många av dem utsattes för hot och press att återta sina anmälningar. Det var inte bara mannen som gjorde det utan det kunde lika gärna vara hennes egen familj, 'tänk på skandalen'. "

http://www.aftonbladet.se/nyheter/153kvinnordodade/article5091331.ab



Varför ses detta som en skandal i vårt samhälle?

Jag tror du har missat en del - även i Barbro Jönssons resonemang. Fram till förra året var det längsta tidsbegränsade straffet för mord tio år. Därutöver fanns livstid. Vad HD konstaterade helt enligt dåvarande lagen att för att någon skulle dömas till livstid behövdes något mera än att han/hon mördade.

Nu - 2009- har tidsbestämmda straffet för mord höjts till lägst tio till högst arton år.

Eftersom det fallet du åberopar tydligen skedde 2006 dömdes mannen till lagen då strängaste tidsbestämda straff - tio år. D v s det fanns inga förmildrande omständigheter i förhållande till "normalfallet".

Åklagarens uppfattning "man har satt en prislapp på ett liv" låter bestickande, men skärskådar man det uttalandet så sker detta alltid om man utdömer ett tidsbegränsat straff för mord. Enligt hennes resonemang skulle alla mord därför leda till livstidsstraff.

Nu vet alla jurister att hur hemskt ett brott än är så kommer alltid någon som utför ett ännu värre brott. Och då vill man kunna döma ut ett strängare straff. Därför är jurister försiktiga med att döma till lagens strängaste straff.

Om man tittar på "normalfallet" mord/dråp i Sverige så är det två män som sitter och super, de börjar gräla om - ofta - någon helt meningslös sak eller om något rent missförstånd. Den här situationen -"när alkoholen går in, går vettet ut" - har nog de flesta upplevt - både män och kvinnor och där båda könen varit lika ettriga och inte velat ge sig.

Men de flesta är tillräckligt nyktra eller förnuftiga att inte hämta en kniv, en hammare eller en flaska och slå ihjäl den andre.

Vår impulskontrollen fungerar helt enkelt.

Men för vissa gör den inte det utan de står plötsligt där som dråpare eller mördare.

Varför skulle just våldet mellan man och kvinna (eller för den delen i parkonstellationer kvinna-kvinna eller man-man) vara väsenskild från den här situationen?

I botten finns ju också att det är just de som vi står närmast som kan såra oss värst.

Och att det finns sjukligt svartsjuka män och även kvinnor och där ett oskyldigt ord kan utlösa ett jättegräl, vet vi alla som rört oss i samhället.

Att ungefär en tredjedel av männen som dödat en närstående själva begår självmord är ytterligare ett tecken på att det är impulskontrollen som släppt.

Till sist, bara för att någon bryter mot normen är inte något argument mot att normen inte skulle existerar. Det är därför vi har lagar som - i nödvändiga fall - stöttar upp normen.

Mycket intressant. Jag är ingen jurist och tycker att ditt resonemang ju är vettigt.

Men vad om alla de exempel på våldtäktsoffer som fått redogöra för sitt sexliv, för sina klädsel? Senast 2007 var detta ett problem även om mycket händer i just denna fråga nu gällande attityd. Varför är sådana frågor det relevanta, om inte för att skuldbelägga kvinnan? I Islam kan man vara en slampa utan slöja, i Sverige är man det med för kort kjol.



Även om alla kan förlora kontrollen, bli arga över oskyldiga ord är det fortfarande faktum att det är av mäns kontrollerande av kvinnor som utlöser dödligt våld, världen över. Det går inte att raljeras bort. Istället för mina exempel så läs till exempel Per Wirtén i dagens expressen (http://www.expressen.se/kultur/1.1847732/konsmordare).



Det jag tycker är märkligt med den svenska debatten är att manligt våld bortförklaras som vansinnesdåd, alkoholism, psykisk sjukdom medan det i andra länder, tex turkiet, skulle röra sig om ett kulturellt fenomen. Varför skulle vi vara annorlunda? Ger uttryck för unken intellektuell neo-imperialism, där västvärlden företräder ett samhälle med evulutionär historia medan andra delar av världen företräder någon slags djurisk kultur. Att upprätthålla sådana system är bisarrt i vår tid.



>>Om man tittar på "normalfallet" mord/dråp i Sverige så är det två män som sitter och super, de börjar gräla om - ofta - någon helt meningslös sak eller om något rent missförstånd. Den här situationen -"när alkoholen går in, går vettet ut" - har nog de flesta upplevt - både män och kvinnor och där båda könen varit lika ettriga och inte velat ge sig.

Men de flesta är tillräckligt nyktra eller förnuftiga att inte hämta en kniv, en hammare eller en flaska och slå ihjäl den andre.<<



Jag tycker att detta påstående är problematiskt då mord av kvinnor ofta föregås av kränkningar, misshandel, kontrollerande under längre tid. Att det sedan går för långt är en sak, men det är ingen slump för den skull. Det är ett strukturellt beteende som tillåts i vårt samhälle. Varför?

1. Vad gäller kvinnor klädsel skulle påverka domstolarna är det i mycket en myt. Läser du Katarina Wennstams bok "Flickan och skulden" är det omöjligt att veta vem som tagit upp flickans klädsel - försvarsadvokaten, åklagaren eller domen. Och man vet inte i vilket sammanhang.

Men det mest förödande för hennes tes är att i alla fall hon tar upp så har de åtalade blivit fällda för våldtäkt. Om det vore vanligt att klädsel spelar någon roll borde det ha varit möjligt att ta fram ett fall där offrets klädsel diskuterats och den åtalade sedan blivit frikänd.



2.Att mord inom familjen ofta föregås av kränkningar, misshandel och kontrollerande är riktigt, men detta sker också ofta under inflytande av alkohol - "Han är ju så snäll när han är nykter" är som bekant en förklaring man ofta hör varför kvinnan inte anmäler.



3.Att kränkningar, misshandel och kontrollerande beteende förekommer i nära relationer är ingen som förnekar. Men det problematiska blir när man hävdar att detta är "ett strukturellt beteende som tillåts i vårt samhälle", underförstått "alla män tycker egentligen att sådant beteende är ok".

Dikotomin "mannen alltid förövare" - "kvinnan alltid offer" döljer mer än den förklarar. I bland blir det i all sin sorglighet nästan parodisk - som när Amnesty (en för övrigt utmärkt organisation) släppte en rapport med titeln "Krigets första offer är kvinnan" för några år sedan som inleddes.

"Soldaterna kom, först sköt de hennes morfar därefter våldtogs hon".

Att morfadern också hade ett människovärde hade tydligen inte rapportförfattaren uppfattat.



3. Denna dikotomi gör också att verkligheten fördunklas, att:



- kvinnors våld mot män i nära relationer i stort är tabubelagt (och att det inte är helt ovanligt att kvinnor mördar i relationer)



- våldet finns även i samkönade relationer (och då även i lesbiska relationer)



- det är betydligt fler män som drabbas av dödligt våld ute i samhället än kvinnor



- det är betydligt fler män som slås ut av samhället än kvinnor

1. Vad gäller Wennstam så har jag inte läst henne. Är det din egen tolkning att man inte kan veta vem som frågat dylika frågor? Dels, så har jag inte förstått det och vidare, oberoende av vem som frågar så är det ett problem. Det är väl lika fel om det ska spela roll om klädseln var proper?

Och även om blivit fällande domar så kan dylika resonemang fortfarande haft påverkan - förmildrande? Jag har inte läst boken som sagt, men ifrågasätter ett så krasst konstaterande som ditt. Hennes redogörelse visar på att detta används som ursäkt i rätten.



2. Så vad gör vi då åt det faktum att det är så fullt ut acceptabelt att dricka i de mängder svenskar gör? Varför kan man komma till jobbet bakfull, varför ser arbetskamrater mellan fingrarna när kollegor dricker på jobbet? Vad är kärnan till behovet, utvecklandet av beroendet? Många dricker ju för att lugna ner sig också, för att inte "tappa" kontrollen.



3. Förödande citat från Amnesty. Jag beklagar morfadern. Morfädrar är världens bästa. Men vill återigen referera till Wirténs artikel. Fler döda kvinnor pga av våld än män under världskrig.

Och jag skulle inte stödja uttalande som:

>> "ett strukturellt beteende som tillåts i vårt samhälle", underförstått "alla män tycker egentligen att sådant beteende är ok". <<

Problemet är om samhället, människor, dvs både män och kvinnor, accepterar ett beteende som okej. Alkoholism till exempel. Eller att bli våldsam och kontrollerande vid svartsjuka eller gräl.

På vilket sätt vill du se på problemet om inte som strukturellt? Vad ligger bakom alkoholism? Och återigen, dylika problem finns i kulturer som inte brukar alkohol. Jag skulle gärna vilja höra hur du ser på detta, ty du återkommer till alkoholen som kärnan i problemet.



4. Vem brukar våld? Varför? Självklart även kvinnor, självklart i bög- och flatrelationer.

Att fler män än kvinnor drabbas av dödligt våld emotsägs av Wirténs artikel. I övrigt så skulle jag säga att våld är en del i att utöva matk, att kontrollera. Vilket kan förekomma i enkönande relationer också. Oavsett om det handlar om kärlek eller andra uppgörelser.



Det sista påståendet är intressant. Vad är av betydelse för att inte slås ut? På vilket sätt slås män ut? Slås ut i sociala relationer, av samhället, förtidig död? Bör man prata om klass och socioekonomiska förutsättningar istället? Pengar spelar så klart roll. I bistånd gäller tesen att utbilda en mamma så kommer hennes barn också bli det. Korrelationen mellan mammans utbildning och barnens är stark.

1. Jag har läst boken och jag föreslår att du läser den. Nej, det finns inget i boken som pekar på att flickans klädsel skulle påverkat domarna i förmildrande riktning. KW tar nästan enbart upp yttrandena lösslitna ur sitt sammanhang. Det har dock en betydelse om det är en klantig advokat som tar upp det för att få sin klient frikänd eller om det tas upp av åklagaren eller i domen.

Sedan kan kläderna ha betydelse i ett brottsmål, det begriper var och en som har sett CSI ..



2. Ja, det pågår en hel del arbete med att få ner alkoholintaget på våra arbetsplatser, bl a via ALNA.

Idag är det betydligt mindre accepterat att vara berusad på jobbet än tidigare. Och jämför man, som jag sa inledningsvis, så är acceptansen för att vara berusad betydligt mindre idag än tidigare.



3. Det är mycket svårt att att utifrån en kultur diskutera en annan kultur. Jag bara kan konstatera att i Sverige är normen att inte använda våld mycket stark och här spelar alkoholen en stor roll när den bryts. Det finns självklart samhällen där normen att inte använda våld är mycket svagare.



Sedan är det ingen som förnekar att patriarkala system finns runt om i världen - och även rester finns i Sverige. Varför anses t ex bara männen i Wallenbergfamiljen kapabla att leda banken?

Men det är därför vi hela tiden måste arbeta för jämställdhet och individens frihet. För i ett patriarkalt samhälle tappar både kvinnor och män friheten att leva och utvecklas som de själva vill.

I stället blir det - förenklat - traditionerna och "patriarken" som bestämmer över alla - både män och kvinnor.



4. Självklart kan våld vara ett sätt att utöva makt - men det är inte givet att dödligt våld är det, speciellt inte i en nära relation. Om mannen dödar kvinnan så upphör hans makt över henne likaså om våldet får henne att lämna honom. (Visst man kan föra diskussioner om män eller för den delen kvinnor som fortsätter att förfölja sin partner även efter en separation).



5.Vad gäller det sista - förvisso är det fler män än kvinnor i styrelserummen, men det är också fler män än kvinnor som har de lägsta lönerna, sitter på parkbänken och är hemlösa. Och, ja, männen har genomsnittligt kortare livslängd.

Vad gäller utbildningens roll och korrelationen mammans utbildning och barnets håller jag helt med dig.