episkt ögonblick
Träffade på en gammal vän utanför Engelska parken. Var småspringande på väg mot kvällskursen i marxistiskt idéhistoria.
Han cyklade. Stannade och gav mig en kram.
Så sa han att jag luktade te och frågade om jag hade druckit te.
.
Och det kändes bara så trevligt. Kändes trevligt att lukta te.
.
.
Speciellt när det berodde på inget särskilt och jag egentligen legat avdäckad i min säng hela eftermiddagen. Blivit väckt av min syster som ringt för att säga att hon hittat en sjal som var min som jag kanske ville ha. Sen sa hon att vi skulle lägga på för att jag skulle kunna tänka.
Så gjorde vi det, efter att jag frågat om hon kunde ta med mina springskor till Köln.
Och jag smårusade iväg.
Kommentarer
Trackback
