saker jag gillar: bra demonstrationsteknik
När det är stor demonstration på skolan med unga allvarliga arga människor som skriker i kör, ”glöm det aldrig, låt det aldrig glömmas”, om dels Saddam Husseins massaker mot Kurderna i norra Irak 1988, dels polisens dödskjutning av kurdiska studenter på ett universitet i Istanbul 1978, båda den 16 mars. En ung kvinna som går först och skriker i en megafon, alla andra som går efter. Om bilderna på mördade människor de har fasttejpade på sina kroppar, som de fäster på träd på vägen. Om hur de helt plötsligt lägger sig ner över hela bibliotekets innerplan som vore de döda för att sedan resa sig upp på en och samma gång och återigen skrika. Bra demonstrationsteknik tänker jag.
Tja Maja. Grymt med den historiska tillbakablicken, men Beyazit-massakern 1978 var inte riktad mot just kurder (alla som dog var nog inte heller det), utan mot vänstern generellt - och den iscensattes av både polis och fascistiska aktivister.
Må alla, de i Istanbul och Halabja vila i frid.
