Dagens tips: Studieteknik kan vara olika

 

Till vänster: Martas anteckning i Managment.

Till höger: Majas anteckningar i Turkish Foreign Policy


Hur det känns i huvudet när man bor på biblioteket

 

Hus blir rymdfarkoster, himmelen magisk

 

 

Man är en andra sortens rockstjärna. Tankarna är överallt, tills de knyts ihop.

 

 

Idag när jag har skrivit tenta i tre timmar, i ämnet Turkish Foreign Policy gick jag förbi Art Studies utställningshall. Det var rätt skönt, videinstallationer och bra tavlor. Dessutom ett sminkbord för trasig dataskärm.

 

 

ps. tentan gick bra. alla är så snälla. ät himla fin middag. för mycket sorgliga nyheter berörande andra människor idag. Tusen ljus och tankar. Det är stressigt och sorgligt att snart åka hem! Puss till er alla.


dagens proteintillskott

 

Torkade kikärtor. Antar att de räddar livet på mig här.

 

 

Skriv. Kom igen då. Skriv.

(Behöver ha klart presentation på temat volontarily veiling - female movement or feministic backlash? Imorgon. 10:40.)

Kom igen då.

 

 

Läs lite också. Har ju valt helt själv. Är bästa temat.

 

Så puss alla.

Ha en fantastiskt torsdagsnatt.

 

 

ps. det är verkligen världens sötaste bibliotekare som jobbar de sena passen på IC här. Jag vet ju aldrig hur mycket man vågar prata med honom för han är ju b-i-b-l-i-o-t-e-k-a-r-i-e, värsta seriösa jobbet. Man kan undra vart jag har fått min respekt för bibliotekarier från. De är lite som guds gåva till människan, kan ju rekommendera massa bra böcker, och dessutom hitta dem åt en när man är helt vilse bland hyllkoderna. Värsta drömmannen då. Och idag var ju faktiskt tvungen att prata med honom, behövde förnya mina lån. Förlängde pratstunden genom att inte veta vad man sa på engelska (re-new, för den som tror sig ska hamna i samma situation). Och han bara, aha, du vill förnya lånen, nej det ska du egentligen göra själv. Men okej då, jag gör det åt dig, sa han och log väldigt förnurligt. Alla sju förnyade han åt mig. Då sa jag tusen tack och man får önska en trevlig kväll, på turkiska. Var generad. Gick iväg.


Onsdag

I morse åt jag frukost kl 08:07 efter att ha skrivit ut mitt final paper (Kurdish migration and Turkish EU progress, typ). Hade sovit för få timmar.

 

Hade min sista lektion i turkiska idag, som vanligt 08:40. Güniz sa att vi fick maila henne om vi undrade något, eller om vi bara ville prata. Lätt världens bästa lärare i turkiska. Vi lärde oss verb i dåtid. (Verbal root + di + Personal suffix, lätt!) Övade inför provet och hon pratade massa turkiska med oss. Berättade hur de brukar fira seker bayram tror jag.

 

Gick vilse till Turkish Foreign Policy, fast jag vet att det är inte är i FASS och att det ska vara L035. Var vilse i 10 minuter. Hade bästa lektionen och satt och upprepade för mig själv: "jag har lärt mig så himla mycket, jag har lärt mig så himla mycket", lite för att inte vara bitter över att det är över. Lämnade in min uppsats. Konstaterade att vi har slutprovet på måndag och att det ska täcka hel kursen. Kommer bli bra!

 

Gick hem och sov. Åt lunch med Marketa, Fabian, Alex och Francisco. Gick till biblioteket. Skrev om de Beauvoir. Kallar henne företrädare för imperialistisk trångsynt feminism. Åt middag med Marketa, Julia, Anna, Katrine, Gian Luca och Ayse. Gick tillbaka till biblioteket.

 

Fotade min bok som heter "Veil, representation and contemporary art". Bra bok. Citerar koranen.

 

 

Annars då? Har mailat, hämtat post och fått paket! Har faktiskt tjuvläst boken jag fick i present. Andrea! Mitt fina Istanbulbesök och en rätt klockren present. F-ordet av Petra Östergren. Läste direkt om polygami, fuck-off pengar och rättsäkerhet. Sjukt bra! Uppdaterade också rätt mycket på 1000 kg klubben. Gå in och kolla. Över 40 medlemmar nu. Påbörjat en låtlista med alla låtarna de spelar på turkiska musikkanaler. Kommer sakna dem. Pratade dessutom äntligen med Efe i min klass. Han höll en grymt bra presentation om Civic journalism. Skön kille.

Hittade finaste sybloggarna. Nu saknar jag lite, lite min symaskin. Kolla här och här.

 

Himla bra dag! Nu tänkte jag gå hem.

Puss&kram

Sköt om er, lycka till med det ni gör.

 

 


Ingen närmare förklaring behövs

 

välkommen hem till mig

 

 

här läser vi artiklar nätterna igenom

 

 

dessutom blir skrivbordet stökigare för varje dag som går


Lördag kväll


Plötsligt händer det bara. Bibliotekarierna börjar spela "You are beutiful", är det med Aguliera eller? Hur som helst så börjar de spela den låten jättehögt.
De tre personerna tar av sig sina glasögon, sätter datorn på vänteläge. Viker hundöron i böckerna på rätt ställe, gör en sista markering. Stoppar in alla viktiga papper i plastfickan. Samlar ihop pennor. Musiken svävar runt i hela biblioteket. Går på rad bort, framför det absolut största panoramafönstret. Målet för kvällen är att ta på glasögonen igen, den ena nördigare än den andra. Slå upp rätt sida, starta upp dokumentet. Fortsätta leva i en liten bubbla.


Har precis flyttat från biblioteket till Marketas kontor.
Kvällen är ung.

Dagens dikt - Det är värt varenda dag

Det är mycket man funderar på. Iran, kurder, hur en bild av ett land skapas internt och vilka signaler som skickas ut. Hur människors tillskrivs noll värde och värdighet, hur man väljer att se en regim istället för människor.

Ikväll läste  jag på en av mina favoritbloggar och det var diskussionen som satte ord på vad som hänt i ordkriget kring människans värde, i sitt sammanhang kring sjukförsäkringsdebatten. Ditt värde är din ekonomiska förmåga, de pengar du kan dra in. Men det fina var orden som varit en de av namngivning av dottern till Maryam Yazdanfar, en av de som skriver bloggen. Annars är hon mammaledig riksdagsledamot.

"Välkommen till världen - den är stor och orättvis
Inget har något värde här - men allting har ett pris
Vi har skapat sjuka normer - vi har kruvat ideal
Du stöps i fruktansvärda normer - tills du kallas för normal
Man blir straffad om man flyr
Från krig, terror och tortyr
Och tvingas leva under jord
I du gamla, du fria, du fjällhöga nord
Ja, mycket har gått snett - visst är vår tid katastrofal
Men det är en vacker värld som ruvar på stor potential
Just därför är du välkommen till världen lilla vän
För den behöver dig, och du behöver bli en del av den


Välkommen till jorden - den är misshandlad och skör
Vi skövlar urskogar och regnskogar tills hela arter dör
Vattnet som vi en gång drack är fränt som fotogen
Solen som gav liv en gång är nu cancerogen
I havet blommar algerna bland olja och bensin
Sydpolen och nordpolen smälts ner som stearin
Ökenspridning - allt ska bort! Vi rear ut vår jord
Kyotoavtal skrevs och revs men det var ändå bara ord
Ja visst är jorden skör men den är också underbar
Kanske inte helt perfekt - men det är den enda jord vi har
Just därför är du välkommen till jorden lille vän -
för den behöver dig och du behöver bli en del av den.

 

Välkommen till livet - det är lätt att längta bort.
Det är en plåga hela tiden - och den plågan är för kort.
När man är ung och har allt framför sig - vill man helst ha skiten bakom sig
Och när man är gammal nog att njuta är det redan kört för dig
Men liv har uppstått och det är väl tillräckligt i sig
Jag vet, du valde inte livet, livet valde dig.
Men jag lovar - när du provar det ett tag - det går
Är det värt varenda dag du får.
Så välkommen till världen, jorden, livet och så Solna då förstås,
För vi behöver dig och du behöver bli en del av oss."


Inte jullov

 

Choklad för studenter.

 

 

Student från Tjeckien som äntligen kommit hit igen och tagit med sig choklad för studenter.

 

 

Let's kick some ass, här finns det uppsatser att skriva, presentationer att förbereda, nätter att genomleva.

 

Pusspuss.


Julefriden är här!

 

Kolla vilka som är här! M Modin och Gurkan landade igår och jag fick äntligen träffa dem. Det första vi gjorde var konstigt nog att kramas superlänge utanför franska institutet och sen äta kumpir. Vi mötte upp Ivar. Först gick vi till Ivars favoritbar vid Galatabron. Sen gick vi till Kinogarten och drack sicak sarap under stjärnorna.

 

Efter att ha sett Hagia Sofya, Blå Moskén och Grand Bazar tar vi paus på denna lilla uteservering. Detta är en stämningsfull bild. Vi ville ha baklava så klart, så jag fick följa med killen som jobbade gatan ner till bästa baklava-bagaren och välja själv. Jag tog de största!

 

I Istanbul en dag som denna kollar man på allt som är rätt magnifikt, klappar kattungar, äter lokum, dricker te och åker färja.

Söndag kväll

 

 

 

Ärligt talat. Vart finns det lite aktion denna natt? Kan meddela att klockan är 20:53 och att denna dag har spenderats på Marketas smått deprimerande kontor. Det finns te här. Det finns ett skrivbord även till mig. Det är nära till matsalen. Man kan plugga. Vi försöker verkligen. Jag läser om public opinions och hur de representeras eller icke representeras i media, vad som är medias ansvar, hur politiker och journalister missbrukar sin makt, väldigt intressant. Saknar lite glöd. Denna kurs har blivit helt upp och ner de senaste veckorna, den är nämligen alltid inställd. Därför konstigt att läsa allt, skriva alla inlämningsuppgifter men aldrig få träffa klassen.

Men ja, jag önskar mig lite aktion ikväll. Men nej! Imorgon kväll då? Imorgon kommer M Modin hit och Gurkan med för den delen! Sen kommer min familj och det kommer bli jul och vi ska spendera lång tid i Cihangir och bara bo och bara vara. Juletider alltså!


tio stycken fingrar som fångat mig, tatuerat min kropp med allt fingrar kan

Nükte är ett föredöme! Ser ni inte hur mycket hon bara läser, läser läser. Men samtidigt berättar hon för mig på lunchen att hon är i sin uppbrottstid - göra sig fri, skita i alla förväntningar och göra det hon själv vill utan att riktigt bry sig om väninnors mammor tycker hon är dåligt föredöme. Men var inte oroliga för det, detta gör henne bara till ett bättre föredöme.

 

 

En vanlig dag i skolan. Nükte hade med sig te, jag choklad. Dessutom hade hon plockat med sig mina böcker och tidningar som legat i hennes bil. Ägnade därför första timmen åt att läsa Susan Faludi - Den amerikanska mardrömmen, bakhållet mot kvinnorna. Dekorerade min plats i biblioteket med näst senaste numret av Tvärdrag. Hemtrevligt att ständigt bära runt på den. Lånade massvis med böcker om kurder, slöjan, islam och feminism. Nükte får ett frustrerat utbrott om hedersrelaterat våld, Katarina berättar att för inte mer än ett halvår sedan sköts 22 personer ihjälp på ett bröllop, hedersrelaterat. Jag har bett M Modin att ta med sig Kurkiala - I varje trumslag, jordens puls för att läsa på lite mer.

Har börjat tänka på tre uppsatser parallellt och detta tillsammans med böjning av turkiska verb. AHHHH. Vilken ljuvlig frihet va.

Cok düzünmüyüorsen - Tänk inte för mycket!

 

Lyssnar på Thåström och är fullt övertygad om att allt löser sig. Längtar till att få sitta i fotölj och knakse rent utav läsa klart Faludi. Bli arg och frustrerad och handlingskraftig och jobba asmycket och prestera femton gånger mer bara för att det går om man andas. Och för att det inte gör något om det inte går.

 

En vanlig dag i skolan tänker man för mycket, äter för mycket choklad med pistagenötter och lär sig fler turkiska verb än man någonsin kunde tänka sig. Man postar brev, får trevliga sms och väntar på mail som ska avgöra ens närmsta framtid, samtidigt som alla idéer poppar omkring. Oorganiserat men kreativt. Lyssnar på [...som eld] för att det ju är en sådan fantastiskt låt.


puss puss. Nu middag, sedan konsert, sedan mer plugg. Olala.

ps. idag längtar jag till svenska, vettiga, feministiska diskussioner. Och att man ska kunna göra något, Kreativt. Bryta normer och minska samhället segregation. Anklagade nyss alla moderater för att vara imperalister också. Kändes som en bra början. Frustrerad början iaf.
På GRI-testet som Marketa gjorde igår var det en text om Sverige och hon sa: "Men hmm, vad var det den handlade om? Jo, om hur ni kämpar för att alla ska få lika löner och så, du ser det är därifrån vi får alla idéer om att Sverige är så jämställt." Jag sa att vi kämpar för att vi inte är jämställt. Hon sa att texten var precis som jag. Fint!

En helt vanlig skolvecka

Om en skolvecka när halva har gått.
Om hur söndagsnatten som vanligt innebar att pyssla med media&politics för response paper men denna gång också en paper proposal.
Klassen var inställd och jag gick på videoseminarie med ett nederländskt universitet, de satt där, vi satt här och så var det videokonferans. Om EU.
När de tryckte av knappen var diskussionen vild. De sa ju inget vi inte visste, men tusan vad imponerad alla var av dig, sa de till läraren, och hon bara, jo jag vet, alla i Europa som håller på med EU vet vem jag är, och hörrni, deras lärare var ju väldigt ung. han kunde bara snacka om integration i ett historiskt perspektiv, inget nytt, och sen lite om att EU är väldigt påverkat av Frankrike och att Frankrike en gång sagt att Turkiet aldrig kommer bli medlem före Marocko. Sen snärtar läraren av med att europerna fattar inte alls, vi behöver inte dem, de behöver oss, det vi behöver dem är för demokrati och nått mer var det, men annars inte. Samma som Erdogan sa i Washington DC för två dagar sen; Kom igen Europa stå upp för vad ni tycker och var ärliga. vill ni inte ha oss i EU så säg det då, det är ju inte som att Turkiet står på sina två ben tack vare er." Raka puckar, annars får det vara. Samma story, historien igenom. Mycket kanske, aldrig öppna famnar. På kvällen den måndagen lär jag mig om ungturkarnas revolution och blir upplyst, känns det som. En revolution för modernitet bland och av utbildad elit, som föraktar fattiga och religiösa. Samma som idag.

Tisdagen hängde vi i biblioteket och ät choklad med pistagenötter. Skrev klart paper proposal.
Om min uppsats sa läraren:
-I did read it. Your paper is like your thinking - full of ideas but need to be better organised. But I do like ideas.
Vad svarar man på sånt?
Hänger på biblioteket och försöker sms:a på turkiska. Måste kolla upp presens continius, passiv suffixes och allt möjligt för att uttrycka mig klart och tydligt. Ne zaman? (När ska vi ses?) Cuma aksam? (Fredag kväll?) Turkiska kanske är mitt favoritämne. Nükte hjälper mig. Går inte på teater med hennes familj men till gymmet istället. Tänker tankar i takt med cardio-programmet. Blir klokare av 30 minuter.
Tidigare under dagen hade jag fått paket! Pepparkakor och tidingar. Läser hela numret av frihet om miljö. Kollar på alla bilder i Turist-tidningen. Bjuder turkar på pepparkakor. Per från Sverige blir gladare än turkarna.

Lyssnar på Thåström och har pytte ont i magen, ett hjärta som studsar omkring. [...som eld][över sundet - kreuzberg][i hennes sovrum]
Tio stycken fingrar, jag som längtat så, tio stycken fingrar som en hypnotisk dans.

Marketa kommer hem från GRI-test idag och hade nästan full pott. Skyst eftersom hon missade förra gången. Nu sitter hon säkert. Dessutom hade hon köpt guldiga, gröna och silvriga girlanger till mig. Vi  äter middag och ägnar den åt att prata om fredagen och en slags exakt planering av alla ställen vi vill gå till. Det inkluderar färjan till Eminönü, skobazaren, Bubblepub och sen middag och club 360 och sen ut i natten. Övernatta, plugga, andas, andas. Kanske dansa också.


 

Idag hade vi högläsningn ur dagstidningar om mötet mellan Erdogan och Obama i måndags. Det tog 3 timmar istället för 30 minuter. Bara för att vår premiärminister inte kan engelska, muttrar Mr Sabri, se bild. Annars garvar han rätt mycket åt alla arabiska ord och frågar rakt ut i luften varför tidningen använder så gammeldags språk. De måste verkligen gilla arabiska, säger han. Sen sa han att jag fick lov att göra om en läserapport, skriva ihop en till utöver den ordinarie för nästa vecka. Man tackar då.

Puss&god natt
/ En som funderar på att bli bättre organiserad. Eller så inte.


söndagskväll

Lyssnar på the magic numbers ikväll för det är verkligen det enda jag kan tänka mig skulle funka.
Cravings efter en låt cravings, ikväll love's a game

Ibland måste man ju bara. Men inte på samma vis.
Men så säger man till sig själv, ja varför inte, låt oss testa.
Olika positioner. Naiv eller sköldpadda.
Alltid relativt hårt bränt.
Just nu så mycket bara ett spel.
När ska saker vara på riktigt undrar jag?

Behöver:
Att mina skypedejter är dejter på riktigt.
Skriva klart mina skoluppgifter.
Kolla på greys.


Lördag!

 

Jag var så himla trött på Bayram i morse. Hallå alla studenter, jag saknar er! Kom tillbaka från era mysiga familjefester, chokladfrossande, ert resande kors och tvärs mellan alla delar av detta land måste väl ta slut snart. Kom tillbaka och häng här på skolan! Imorse var det verkligen ingen som åt frukost samtidigt som jag!

 

Hade stigit upp innan åtta, duschat, tvättat, promenerat, hängt med fåglarna vid sjön, druckit tre koppar te, läst två artiklar om turkisk utrikespolitik och köpt dagens första salep innan 12. Min roomie sover fortfarande efter att hon tumlade in vid 04 i natt. En lördag. Fasen vad härligt!

 

Och nu är jag inte trött på Bayram längre för ikväll kommer Andrea, jag möter henne vid Taksim och sen hänger hon här med mig i en hel vecka! Jag kanske behöver plugga lite men vi kommer också åka till Ankara på en, hoppas jag, äkta superpolitiknördig semester. Kolla in Atatürk Mausuleum, parlamentet, spana efter Erdogan, Gul och Davotuglu. Skvallra om Birgitta Olsson och när hon ska bli minister, om nya EU-kommisionären vad hon nu heter och annan svensk inrikes och utrikespolitik. Kanske. Tänkte även lära henne allt jag kan om Turkiet, typ att åka färja, gå över gatan och spela backgammon, kanske beställa te också då. Kommer bli himla fint!

 

Så puss&hej, nu blir det lite mer semester. Räknar vara tillbaka på banan onsdag morgon då det är turkish foregin politics med relationerna till Iran och Israel i fokus, den läsning jag gjort nu på morgonen.

 

 


Love me or leave me - Nina Simone

 

Idag är det inte många i biblioteket. Närmare bestämt ingen. Sitter i ett gigantiskt rum och hör ekot av mina egna tangenter.

Men det gör liksom inget idag. För jag vill göra det här! Jag vill inte vara bakfull, eller äta hamburgare eller vad som helst. Resa skulle jag gärna göra, eller ströva runt i Istanbul. Men jag vill också gräva ner mig i den senaste forskningen om ungas politiska deltagande och nya former av media. Är ju asspännande!

Idag är jag dessutom lite lack på alla som säjer att de inte kan identifiera sig med att  politiskt parti och då bestämmer sig för att inte bry sig. Varför tycker man inte att ens egna åsikter är viktiga? Varför vill man ge bort makten till männen med pengarna de stoppar i fickorna, de världsfrånvända. Det är ju inte som att historien tog slut, man behöver inte låta någon annan sätta agendan åt en. Speciellt inte marknaden.

Världen är inte svart och vit - sju riksdagspartier är inte det enda vi har. Organisera sig för det man tror på, kanske man kan göra ja.

 

Lyssnar på Nina Simone och har mer än 10 sidor text, skrivna alltså. Nu kom det dessutom en person till biblioteket. Och ja, i smyg drömmer jag om lediga söndagar.


Fredagskväll på biblioteket

Det är fredag, men på ett sånt sätt att man inte riktigt bryr sig. En dag som liksom flyger omkring lite. Genus i ottomanska historien, idag om hur skolsystemet byggdes upp efter 1853, främst efter 1874. Alla franska, italienska, tyska österrikiska gymnasier som finns här är kvarlevor från maffiga missionärsrörelser, skiljt  mellan katolisicm och protestantism. Turkiska med lite av en händelse som tog andan av mig. Nästan utan fel översatte jag meningen: "My friends, my husband and I are going to Adana tomorrow." Bara fanns där.. Att gå på mask party för 35 lira finns inte i min värld. Planerar att hänga här i läsesalen öppet dygnet runt och pressa text. Måndag senast midnatt ska min första uppsats in, lite som världens finast kattunge som man bara älskar hur mycket som helst. Och ska jag skriva sex uppsatser, kommer bli så himla bra. Media och hur det påverkar politiskt deltagande. Inte en uppsats men en liten franske tankekarta. Retoriska frågor och alla funderingar och referanser du kan tänka dig - mer som en konstform än skoluppgift skulle jag säga.
Det är vad min fredagskväll kommer bli. Känns som det bästa!

Jemma och jag smög in här med choklad, pistagenötter, apelsiner, bananer och persikojuice och ända in i kaklet är det som gäller. (Misstänker dock att hon sitter för för fullt och planerar vår resa vi ska göra när vi lämnar in uppsatserna. Lite då och då kommer en viskning - What about train to Athens? Sofia? Let's go east! Can I try one of these sweets? I like sea! och dylikt.) Här är det tio dagars ledig som gäller efter att skolan utlyst utökat lov (offer-bayran) på grund av svininfluensan. Många har blivit jättesjuka, spyor och dropp, ni vet. Alla måste plugga ändå.


Gick ner mot biblioteket i solnedgång, hade precis ätit en torftig middag i caféterian. Pratar om ungas apati till politiska ställningstagande. Det är kyligt, fuktig kyla som stiger som ånga. Rosorna är precis fullt utslagna.




Puss&kram
Ha en så mysig fredagskväll, var ni än är!
/er nörd i cyberrymden

Hela kungariket ska vi ta

 

Jag får ju den bästa posten. I morse efter att jag hade vaknat upp och blivit idiotförklarad (händer faktiskt inte varje dag, Fredrik och Tyko, välkommen hit. Precisera gärna.) så gick jag till postkontoret istället. Ägnade frukosten åt att först prata med de två polskorna som studerar konst här. De dissade bienalen som jag gillade. Inte så konstigt, många grejer var rätt amatörmässiga. Roligt var att den grejen jag gillade mest var gjorda av en polsk konstnär. De berättade fantastiskt roliga historier från sin natt. Sen läste jag morfars klipp och Martin Ingvar, kongressen, krönikörer från ålandstidningen och om ottomansk sjöslag på 1500-tal, såg Hippiekillen, sa inte hej. Det var himla trevligt, ändå. Läste alla artiklar till nästa veckas lektion i turkisk utrikespolitik Åt lunch med Jemma, vi dissade kapitalismen lite apropå hennes kurs i internationell ekonomi, thats how life is. Läste ännu fler artiklar. Drack varm choklad med Marketa, åt middag med henne och Marta. Tomatsoppa, väder och vind, helgplaner. En helt vanlig dag, med trötta förtecken.

 

Dagens proteintillskott: Jordnötter
Dagens deppigaste: Turkisk utrikespolitik under 90-talet
Dagens ilandsproblem: Alla

 

puss puss!

/din naiva vän från 2000-talet


En inte alls vanlig dag

.
hela livet kan ändras på ett ögonblick.

ett år går både väldigt fort och väldigt långsamt.



Och det här är inga egna ord utan rena rama copycaten.


Om någon nånsin,
gör dig illa,
säg bara till,
om nån slår dig,
trampar på dig

En helt vanlig tisdag

 

Tar mig friheten och lägger upp den här fantastiska bilden som jag tog idag. Pär pluggar också egentligen i Uppsala - slut på personliga detaljer om honom. Här gillar folk att säga till oss:

- Nu är det väl bra kallt i Sverige va?

Ah. Det är så kallt att människor inte går ut, det är mörkt hela tiden och man bara hör hur det snöar hela tiden. Eller varför inte:

- Du kan väl inte frysa, i Sverige är det ju jättekallt?

 

När jag berättade för Simone om debatten om verklighetens folk hemma så sa hon:

- Men kan någon tycka så i Sverige? Vi säger ju alltid att Sverige är så himla progressivt och att män och kvinnor går sida vid sida.

Det kan man tro ja. Så jag berättade ännu med om G Hägglunds planer för Sverige. Att man inte ska provocera, helst inte prata om hemska saker, om man vill sitta vid sitt köksbord ska man få göra det, vill man vara normal får inte de onormala störa, och så vidare. Ni vet ju. Hon skrattade och sa att det lät precis som deras kristdemokrater i Tyskland och man bara WHY? Hur kan Merkel vinna så mycket makt? Då var svaret rätt lätt:

-Vi behövde en stark ledare för vårt land i en sån här svår tid.


Kändes ändå rätt bra. Sägs ju att Bush spelade rätt hårt på att han skulle trygga sitt lands framtid, att de krävdes en riktig karl till det. Vi garvar rått åt Merkel som modersfiguren. Helt plötsligt så kändes det bara som same same, but different. Egal. Spelar ingen roll. Spela samma kort. Den enkla analysen är dessutom att CDU i Tyskland förenar de konservativa värderingarna med social ekonomisk politik och därför går de hem. Man kan ju inte provocera för mycket, men socialt skyddsnät behövs trots allt. Idag är förövrigt dagen efter 20-årsjubileumet av Tysklands återförenades och jag tjuvlyssnade på en av tyskarna när han sa att han hade hemlängtan just idag. Förbannat stor dag.

 

Fick snabbtänka lite på socialdemokraternas problem - hur man ska förena sina väljargrupper. Först suckade jag hur tungt som helst, för det verkar så himla svårt att få in den tunga anti-rasismen, feminismen, queer och progressiv, stenhård miljöpolitik i bland de traditionella frågorna. Ibland känns det som att det finns många som inte ens vill försöka. Men sen tänkte jag på historien, allt som hänt under 1900-talet. Att få igenom allmän rösträtt med kvinnor inkluderade, ge folk mer än noll dagar semester, skriva ut homosexualitet från FASS register över sjukdomar, låta kvinnor arbeta som om de vore människor och inte barnmaskiner, det kan ju inte alla gånger varit lätt. Men det gjordes ändå. Låt oss inte fega ur. Fram med visionären i varenda liten djävel i detta land. Varför göra det lätt för sig när man kan åstadkomma något brilljant? Vem älskar inte att provocera, speciellt om priset för att låta bli är en stagnation vid G Hägglunds köksbord?

 

Och idag är det 26 grader varmt, vi låg i gräset och åt glass och pratade om besök, pepparkakor och om man verkligen kunde ogilla modern konst. En röst på ja, en på nej. Dagen har annars inneburit timmar i korgstol i solen för att läsa omvälvande artiklar om turkisk inrikespolitk och hur den influerar utrikespolitiken. Mer om det.

 

Puss, puss!

Trevlig tisdagskväll. Här ska vi på rockkonsert.


En helt normal eftermiddag

Eh.
Ursäkta för att jag skriver dödslånga inlägg om hur det känns för mig, det här med Turkiet. Men det får vi leva med för det är lite därför jag är här.
Också för att ha konstant semester, då passar ju 28 grader och solsken bra.
Hängde med min lunch (kumpir idag) och en hund, somnade, lyssnade på Frida Hyvönen, somnade, klappade hunden, pratade med Juan Luca, gick och köpte Other Colours och en markeringspenna (min förra var slut, det ni!).
Bad Fabian hjälpa mig att vidimera kopian av mitt pass. Han tyckte att det var jättekonstigt men gjorde det ändå. Pratade med Fabian om historia. Han råkar vara jättebra på det och vill bli lärare. Åt choklad och drack körsbärsjuice. Fabian skulle gå och träna, solen hade gått ner och jag skrev ett vykort med värsta badshortskillen på framsidan.
Postade brev till P. Andersson och vykortsadressaten.
Gick till biblioteket och slängde benen över ett armstöd på en fotölj. Läste, somnade, åt choklad, somnade, chattade, mailade, åt choklad, försökte peppa M. Modin om att ingenting är omöjligt och att allt löser sig om man äter asmycket baklava.

Insåg att jag hade ont i halsen, huvudet, kroppen och gick hem. Igår var sista dagen med antibiotika. Idag är jag kass igen.
God natt världen.

ps. lämnade aldrig tillbaka filmer, fixade aldrig med den dubbla fakturan på hyran, men åt fruktsallad till middag. 1-1 till mig och världen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0